Pest eller kolera?

Jag sitter och har lite alene tid i fjällstugan och funderar litt medan jag sitter och tittar på en fastklämd makaron på duken och en hybelkanin på golvet. Städade vi inte nyss?? Jag könner det ikke. Vi ryddar rätt ofta men ändå lyckas det på något sätt alltid smyga sig in märkliga saker i huset på alla möjliga ställen.
Dagen började bra, hyresvärdens hund satt och väntade på mig utanför vår dörr och jag kunde ikke motstå denna söta lilla valp utan blev fast ett tag där ute i hallen. När jag äntligen kom ut satt han kvar och tittade i fönstret, någon dag tar jag med mig honom till jobbet! På jobbet hände det ikke så mye idag men igår hamnade jag på något konstigt sätt både i skidutleie och skidshopen när jag gick runt och letade efter magnar och det var folk i kassan där som undrade om det fanns noen personal där. "jaaaaaaa, det finns det väl noenstans...jeg jobber i Kafeterian men vad trenger ni hjelp med?" fick jag fram och på så sett fick jag ta emot lånade skidor, sålde en väska och försökte förklara för två tjejer att det visst gick att åka telemark. om man följde rätt spår. Sjuk dag.
Idag beställde jag och emelie litt nye varor, Magnar har lämnat ifrån sig makten och vi kan härja fritt! Ärlit talat behöver det här stället en hel del förändringar och eftersom vi har fria tyglar så utnyttjar vi det..
När jag kom hem satt hunden på samma ställe som jag lämnade honom. Han följde med oss in i stugan och fick spisa liet pölsa. Men han tyckte att broccoli var godare - smart hund!


Hanna är sjukskriven i 10 dagar, hon har mått konstigt ända sen vi kom till Bjorli och vi har spekulerat att det kanske är pest eller kolera men det var ikke det. Rätt jobbig sjukdom var det i alla fall och hon vill tydligen ikke att namnet på den kommer ut så då skrive jag ikke namnet men hon knaprar ialla fall stark medecin(väldigt stark) och får ikke jobba på 10 dagar. Vilket leder till att jag jobbar ensam 10 dagar i rad och hon får 100% sjukersättning för de jobbdagar hon mister. Norge är rätt bra, har jag nämnt det innan?
Jag är litt rädd att hon börjar klättra på väggarna hemma bara, idag när vi kom hem var hon litt hyper, undrar vad det egentligen är i de där pillerna...Hon hade knåpat ihop en film när de åkte brett och lagt ut den på yotube, så om 9 dagar tror jag att hela vårt liv och alla saker vi gjort här ligger ute överrallt på youtube, funderar lite på att låsa in datorn. Kan DU inte föröka sticka lite Hanna?? Det är ju sååå lugnande. Emelie försökte få mig att sticka på rundstycke och det är ikke lätt att sticka med 5 stickor oavsett om folk påstår det! Helt plötsligt hade jag bara 3 sticor och så glömde jag att räkna och så blev det bara helt fel hela tiden. Efter 4 omstarter, och ett x antal kvävda utbrott då jag bara ville slänga stickorna ut genom fönstret, har jag gått över till vanlig halsduk i stället. Nu är jag lugn och harmonisk igen.

ta hand om er alla där hemma!




Lite tankar bara

Igår och idag har jag funderat lit. Speciellt idag efter att mamma ringt.
Jag trivs kjempefint här i Norge och vi är som en enda stor familj i vår lilla fjällägenhet men det håller på att ta slut. Det är nästan bara en månad kvar och vad händer sen? Jag har sökt massor av jobb men har kommit underfund om att in´get av dem är i Sverige. Det är inte så att jag inte vill komma hem, det är bara det att jag inte är redo än. Så fort jag kommer hem kommer jag att bli stressad inför framtiden och är rädd att jag fastnar hemma. Jag vill resa, se saker och träffa nya människor, jag har blivit så inspirerad av alla säsongare här.
För man ska väl utforska världen när man är ung?
samtidigt får jag dåligt samvete för alla er hemma som jag har lämnat och som jag inte hör av mig till.
Jag sakar mina vänner och min familj där hemma fast jag aldrig hör av mig. Det är bara det att det händer så mye nytt här och jag kan gott erkänna att jag aldrig varit speciellt bra på att hålla kontakten. Jag är väldigt kluven på om jag ska komma hem eller inte. Det finns så många som jag vill och behöver träffa, innan man vet ordet av så är det försent och man kanske aldrig träffas igen, det är sådant man kommer att ångra resten av livet.
Jag släpper ämnet nu för jag kommer inte riktigt fram till något.

Denna vecka existerar det inga människor på Borli så jag fick tipset att ta med mig en bok till jobbet imorgon! jag tänkte poppa musik och dansa på borden om jag får under 500 nok i kassan.
Ikväll åt vi taccos och tittade på film(för ovanlighetens skull.....). Vi bjöd hem Aske, vår danske stand-in på kafeterian och det har varit göj. Vi har tittat på massa ski och snowboard missar och skrattat så vi gråtit åt dem! Sen såg vi på 21 gram och jag skrämde livet ur Hanna på slutet av filmen, väldigt underhållande men jag misstänker att hon kanske ger igjen...

För övrigt ser jag jättefram emot planerna som jag och Elin håller på att smider, vad som än sker iframtiden så blir dessa av i alla fram!
Sen så måste jag tydligen finna vanskligare norska ord för det förra blev ju avslöjat direkt! Jag hade faktiskt mye funderingar över detta ord och trodde faktiskt ett tag att en person hade en sorts kaniner under sin säng! 

krossade koppar och sprutande fritös - helt vanliga jobbdagar

Så har ännu en helg gått och som vanligt bjuder dessa på mye kaos och tokigheter på jobbet! Lördagen var kjemperolig men allmänt kaosartad; jag blev nästan instängd i frysen då det rasade massor av pölsebröd över mig, våran norska glädjespridare drattade på ändan medan han balanserade 2 fulla brett med kaffekoppar och alla förutom en kopp krossades med ett jäkla liv, Hanna lagade de fulaste pölserna jag någonsin sett, Ragnhild tinade upp rejält men kunde inte jobba alla helger "ettersom jeg ju måtte vare full noen gång!", Anette joinade oss i köket och lyste upp tillvaron med sin norska humor och vi slog sälgrekordet i kafeterian för detta året!
Stämningen var på topp igår men idag var det en märklig och stilla dag, med lite spänning på morgonen dock! jag och Hanna var själva på jobb och alla människor har försvunnit från Bjorli, kanske pga att vår fritös höll på att explodera frityrolja över oss alla. Oljan började koka, sen flög det upp bubblor och det började skvätta olja och låta och jag och Hanna slog av den och sprang så långt ifrån den som vi kunde. Men den slutade inte så då hämtade vi Magnar som satte ett lock över den men då började locket skaka och jag var tvungen att ställa en gryta på den för att locket inte skulle flyga av. Minst sagt spännande. Med lite handledning fixade jag det när oljan svalnat och så var vi igång igen. Har mest varit som en zombi på jobbet då jag bara sovit 2 h i natt, osamanhängade....

Nu är jag inne i andra andningen och har just kommit in från att alla vi har hoppat i snööhögarna ute. De säger att det har kommit 3-4 m snö och efter att ha hoppat och sjunkit ner i denna snö så kan jag garantera att detta stämmer.  

Jag har hittat veckans norska ord också: Hybelkanin
Det kan ni där hemma få fundera på vad det kan betyda, Ledtråd: på svenska är det också ett sammansatt ord men då är det ett annat djur som är inblandat. Och vi har haft rätt många av dem här i vår fjällägenhet.


Möte med affärer och människor utan skidkläder

Idag har jag haft fri dag (igen! 2ggr denna vecka!) och emmelie och anette var också fria. Det var skitväder (stormvarning) så vi bestämde oss för att ta en lite roadtrip eftersom man ändå ikke kunde vara ute på långlöpe. Så vi satte oss i bilen och drog mot Molde - en STAD. Jag vet ikke senast jag var i en stad, jag menar en riktig stad, med fler än 5 affärer.
Men det var ikke det som var bäst med trippen utan bara själva resan dit. Det var helt underbart fint, massor av fjäll och fjordar och vi märkte att på många ställen börjar snön smälta och våren komma fram(dock ikke på Borli). Jag satt som en papparazzi där bak och fotade så mye att Hannas kamera la av pga batteribrist., shit happens. Det tog runt 2 h, sen en 20 min färjefärd och så var vi framme. Molde var väldigt charmigt och kosligt, tänk er en stad Ö-vik zise kanske lit större och så vänder man bara blicken från affärena och så ligger det en knallblå fjord där med massor av snötäckta fjäll i bakgrunden - Norge är vackert är det enda jag kan känna.
Ett varningens ord bara om ni drar dit: se upp för elaka minibanker! En hungrig sådan slukade anettes kort, hon tog det läskigt lugnt, jag hade nog fått ett smärre utbrott.  

Har hunnit tänka lite på framtiden också men det är så rörigt allt så jag stoppade tillbaka dessa tankar i den stora lådan jag har för dem, stängde locket, låste den och stoppa undan den igen. jag vet i alla fall att jag ikke riktigt vet vad jag vill plugga till, det står och vacklar mellan 3 olika yrken och jag kommer endå ikke komma in på dem i Sverige(men i Danmark..och i Norge..) pga. att det finns så många som har samma betyg som jag och att det finns för lite platser. Jag vill ju olugga i Sverige, eller? Norge är fint och Danmark är göj fast jag har ju ställt in  mig på Uppsala, jag vet ikke in eller ut längre.

Vi har fortfarande brunt vann, berget av disk har vuxit sig så högt att vi ikke har nåe ren porslin kvar ( och emmelies hår är ganska intressant...)! Imorgon ska vi skeppa detta berg till jobbet och diska det där.

Nu ska jag sova, natt!

brunt vann på bondgården

Tänkte idag skriva lit om vår nya bostad, & jag klagar absolut ikke utan skriver med glimten i ögat för det är ett väldigt kosligt litet ställe!
Varje dag när vi kommer hem från jobbet möts vi av doften av fårbajs - & då vet vi att vi är hemma. Våra hyresvärdar har nämligen en hel lagård full med får och även en häst(fast vi har ikke sett den så vi misstänker att den blivit pölsa). Hanna har ikke dryckit vannet i huset sen hon kom utan klunkar i sig litervis på jobbet för att sen ikke drick nåe alls när hon kommer hem! (försökte förklara att man bara kan ta emot lit i taget , annars kommer det bara ut igen men jag tror inte det gick fram..) Hon säger nåe om att det smakar konstigt & jag tror hon inbillar sig att vannet tar smak av fåren. I alla fall så blev det nå fel igår & numera är vårt vann grun/gult och luktar verkligen fårbajs/giftalger. Vi fick en dunk med vann av vår hyresvärd att dricka så det var ju bra men det löser inte de andra problemen: berget av disk i diskhon som bara blir smutsigare & luktar illa om vi diskar eller det faktum att jag dricker ca 5 liter te om dagen och dunken är på 10...Sen så har jag en inre diskusion med mig själv om jag ska duscha eller ikke. För jag behöver verkligen tvätta håret men om jag gör det kanske det blir äckligare än det är nu? För vannet luktar hemskt illa och det är ju faktiskt BRUNT...men jag behöver tvätta håret....fast vaddå? I guatemala tvättade jag ikke håret på en vecka, i & för sig jobbade jag ikke på ett Kafé heller. Jag får hoppas att det börjar regna igen så att jag kan gå ut och bli avsköljd.  Eller så sätter jag bara på mig en mössa och har den på mig konstant tills vannet är fixat igen.

Igår blev vi uppbjudna/tvingade upp till hyresvärden på Alovera-info; dvs. de försökte pracka på oss en massa krämer & dyl. Stackars Emmelie fick gå upp själv & var där en halvtimme för alla vi andra vägrade gå upp men efter att hon vart ner 3 ggr & desperat försökt fått upp oss fick jag och Hanna (men ikke Anette!) för dåligt samvete & masade oss upp. Det slutade med att jag och Emmelie blev påprackade en varsin muskelkräm - mot div ont. Hur skedde det egentligen? Jag kommer säkert behöva den för jag har ont överallt men vi gick upp dit fast beslutna att ikke köpa något.  Jag tror vi blev hjärntvättade.

Det är min fösta lediga dag idag sen jag kom hit. Gick på promenad & tog lit kort, handlade på Bunnpris(Bjorlis enda mataffär och en av de två "affärena" som finns här - den andra är texaco) & bunkrade upp med gulerot (vi är gulerotsmaffian hemma). Sen när jag kom hem igen slog det mig hur himla skitit vi har det hemma. Det var som om jag tog av mig ett par solglasögon eller något för jag har ikke märkt det förr men nu bara såg jag alla agrressiva dammmråttor som hade invaderat huset och klev på makaroner och knäckebrödssmulor och annat oidentifierbart. Till vårt försvar eller kanske ursäkt så kommer vi alla hem rätt sent och är skittrötta, bara lagar mat, sätter oss i soffan eller framför datorn & orkar ikke göra så mye mer, + att det är mörkt & man ser ikke hur skitit det är! Men nu såg jag det & har röjt hela huset & dammsugit, känner mig mye duktig faktiskt!

Norge i klimakteriet och strumpor i strl 22

Jag ligger i sängen(tänk att jag har en säng efter att ha varit hem- och sänglös i över en månad!), helt slut efter denna hektiska vecka. Jag hänvisar till hannas blogg för de dagar jag inte har eller inte kommer orka skriva:
www.hamalainen.blogg.se . Det är för övrigt henne jag skriver om vare gång jag skriver vi. Vi har nu i över en månad umgåtts i princip 70-100% av dygnet! Hon får mig alltid att skratta så titta in hennes blogg vet ja.

Det har vart hur mye folk som helst på jobbet och igår kväll låg jag och funderade på om jag skulle ta och åka till nått berg, långt borta från all civilisation, och bara vila mig från alla människor. Bara en tanke, men ganska lockande! Skulle dock bli tråkigt efter ett tag så jag kanske drar till Oslo i stället, får se vad som sker....Jag har sent ut så många CV överallt så jag har ingen koll alls på vad som händer efter det här. Fick ett mail häromdagen då någon som hette Emma tyckte att jag lät passande men undrade om jag hade sökt rätt jobb för jag hade skrivit Skottland och det jobbet jag sökte låg i Irland....hoppsan...drog en liten lögn och räddade det ganska bra, tror jag. Det sammanfattar i alla fall hur strukturerade mina planer för de närmaste månaderna är: noll koll.  

Börjar känna mig lätt sliten just nu (har jobbat 10dagar i rad och fler kommer...)men efter denna vecka ska det lugna ner sig, redan imorgon ska jag jobba helt ensam för de tror(?!) att det ska bli lugnt. Hanna är rätt sliten hon också, röd i ögonen och blöder som en gris så fort hon nuddar nått vasst. Hon ser ut som värsta plåsterkvinnan och just nu ligger hon och babblar om att hon tror att hon håller på att bli sjuk och kommer att spy på pommesen nån dag(hoppas inte jag är sär då).

För övrigt så beter sig norge rätt märkligt. Jag tror att det befinner sig i nått klimakterie eller dyligt. Igår var det iskallt när vi gick till jobbet, när vi gick hem var det ganska kallt och idag när vi gick var det snö/regn och blask. Efter 3 min var vi dygnsura och sket i att försöka undvika slasket och pölarna för vi kunde inte bli mer blöta. Vi anlände till skisentret som två dränkta katter, såg huset och värmen och - kom inte in! Det var ingen där...vilket sker lite då och då. Så vi fick snällt ta av våra blöta skor och jackor och stå och vänta tills chefen kom för att öppna och släppa in oss. Vi traskade runt där inne i kafet utan skor och strumpor tills Anette och Emmelie såg oss och lånade ut strumpor till oss och torkade våra skor. Jag fick ett par röda kids-strumpor i storlek 22, assköna och supersöta. 

Lägger upp lite bilder från Bjorli, ska flumma lite och ha filosofiska samtal med Hanna. Natt-natt!

Flygande pizzor och golvglidning

Måste bara skriva om gårdagen för denne var så sinnesjuk så det är ikke sant!
När jag kommer till jobbet på morgonen kommer Magnar in och säger att Illse är sjuk, att Aske är upptagen och att alla extrajobbare jobbar e´ller går i skolan = jag och Hanna skulle klara oss själva hela dagen. Alla ni som är i Norge nu vet att 1/3 av norge har ferievecka, att danskarna har invaderat oss och att halva sverige också har hittat hit....
Kort sagt blev det en väldigt hektisk dag. Jag sprang runt som om jag hade eld i baken : springa fort som fan och städa undan efter alla grisar i kafeterian - ta emot 2 pallar med varor som helt plötsligt dök upp - stuva in dem i den otroligt trånga frysen och torrförrådet samtidigt som jag stekte (en aningen knapriga)1000 våfflor - sen fort tillbaka till köket och hjälpa Hanna som stod fastklistrad vid kassan och fylla på ALLT eftersom ALLT jag tog i tog slut! Upp på förrådet - ner igen - upp till förrådet - ner igen - in i frysen - ut tomhus och rydda-  in i frysen - skriva under papper - hacka - skära - fylla på - fan tomt på brus - tomt på kaffe ....Dagen avsluades med pizzakastning på golvet och pommes frites på Hanna (fast det märkte hon ikke  eftersom hon var en fastklistrad robot med löpande band taktiken i kassan - NÄSTA!; 15kr; NÄSTA! 89kr, NÄSTA!) sen han jag även med en störtdykning på golvet med 3 m glid, varvid jag upp fort-som-fan-hoppas ingen såg fast-jag-vet-mye-väl-att-alla-såg-men-har-ikke-tid-för-att-tycka-att-det-är-pinsamt-just-nu!


Dagen tog i alla fall slut mye fort och när vi kom hem låg vi döda och tittade på film samt asgarvade åt allt kaos.


Ny karriär?!

Jaha, så har man varit i Bjorli i 4 dagar. cafet som vi jobbar på heter T-Kroken och är...väldigt avslappnat....Det är rätt flummigt där faktiskt, för 2 år sen hade jag aldrig klarat av att jobbe på ett sånt ostrukturerat ställe men nu är det as-skönt. Vi får ha på oss vad vi vill, jobba när och hur mycket/lite vi vill, köpa in vad vi vill och göra vad vi vill. Chefen är väldigt pratglad och lite seg...men jag har haft mye träning att hantera såna personer i och med en viss lärare på en viss gymnasieskola...Men precis som denne person har vår nye chef inte ett ont ben i kroppen och vill bara väl och förklara allt(även om det kanske inte behöver  förklaras). Vi kom fram till att vi båda ikke kunde jobbe heltid och sporde om vi kunde ta ett extrajobb någonstans och det tycket han vi kunde göra. Så när vi knatade till det närmaste hotellet och direkt när vi kom dit visste de vilka vi var eftersom Magnar redan snackat med dem så vi fick jobb direkt, utan intervju eller nått! Kontakter är allt.
Vi jobbar vägg i vägg med skiskolen och nedanför skishopen och alla går runt hos alla och det är väldigt hemtrevligt. De kommer in och lagar mat hos oss och på kvällarna lagar många i personalen mat tillsammens och spiser tillsammens. Imorgon ska jag och Hanna vara med, de har sport oss två dagar i rad nu och vi har inte kunnat men imorgen ska vi bli kvar med dem. Det är en salig blandning folk; norskar, svenskar och danskar som jobbar där. Sen försöker de skjutsa oss överallt. De kan liksom inte förstå varför vi går överallt. 
Idag blev det massinvasion av danskar och svenskar och jag och Hanna kom på att vi verkligen är språkförvirrade. jag snackar norsk-svenska med svenskarna och engelska med danskarna, engelska med Illse(vår holländska kompis) och norrlänska/norska med Hanna. Svenskarna hade svårt att placera oss och frågade bla. Hanna : "ursäkta men vad är du egentligen?".   
Dagen bjöd på en del tokerier och skratt. En svensk kille kom in och frågade efter sjukpersonal för han hade gjort illa handen(men jag tror inte att den är bruten) och han hade tappat bort sina kompisar(och jag är så yr också och mår så illa. Va? Nej, jag slog inte i huvudet, jag landade bara på handen....)Jag guidade denne vilsne hopplöse svenske turist till sjukstugan (oj, nu blir jag jätteyr...)där han fick smärtstillande och plåster på såret. Självklart kom han tillbaka och ville ha vatten för att kunna svälja dessa tabletter. Fick dem av sjuksyster, de är smärtstillande: ja,ja.
Hanna fick några raggningsförök slängda på sig och Illse bjöd på några härliga "knep".
 Knep 1: om polsen ikke är varm nog: släng ned den i frityren. Kom förbi och såg något ligga och flyta där som ikke hörde hemma där!
Hanna, vad har du gjort?!
Vadå? Tror du att det är JAG?!
Vem annars?
Vem tror du? *skratt*
Illse är så rolig, hon bara rycker på axlarna och ler när hon gör såna där konstiga saker. Hittade papper halvvägs ner i fritösen som hon lagt där för att torka upp oljan runt omkring, kunde blivit spännande det där.
Annars var det fullt upp, vi hade kö konstant i 4 h ibland ända ut utomhus. Det blir spännande att se vilka nya människor och vilka nya knep som Illse kommer upp med i morgon!

Ja, visst ja! Anledningen till rubriken: när vi kom hem var dörren låst och vi hade ingen nyckel. Emelie och Anette var kvar och spiste middag och hade nyckeln hem. Efter att försökt dyrka upp dörren i 10 min pulsade vi/simmade i snön runt huset till baksidans altan. Där tog vi oss in genom altandörren in till vårt rum! Ny karriär som inbrottstjuv kanske?

Bilder fra roadtripen


Nya vyer och vegeventyr

De här to senaste dagarna har vart mye händelserika.
Igår kl 12 drog jag, Hanna och Björn från Geilo efter att ha sagt hej-då till Emma och Angelica och efter att ha fått det skriftligt att det inte finns något kontrakt mellan oss och vår f.d. chef. Vi ska skicka facket och arbetsmiljöverket på henne samt svartlista henne på ams.
Det var jobbigt att säga hej-då till dem, jag är ikke så bra på sånt.  Sprang in på ICA och köpte kinder-ägg till Emma så hon har något att sysselsätta sig med. Och Angelica du får ikke städa undan kinder-leksakerna!

Vi drog iaf. iväg i en oerhört fullpackad bil och med värsta freedomkänslorna. Det blev mkt musik, skrik: titta, titta, oh fatta vad fint!, kisspauser med inslag av förargelseväckande beteende och inte minst sagt 4 h felkörning.... Hur ska man kunna veta att man i Norge stänger vissa vägar på vintern? Och ja visst ja, vi klippte en snövall också (lugn mamma det gick bra)...spännande... Jag satt ihoptryckt i bak med all packning över mig och helt plötsligt skriker Hanna till och allt blir vitt. Vi åkte förbi det stället på vägen tillbaka och det såg lite lustigt ut. 

Efter 10 timmar var vi i alla fall framme i Bjorli och blev välkomnade av Emelie och Anette. Det blev bestämt att vi ska bo hos dem, det är väldigt kosligt och hyran blir billig. Sen känner jag ju Emmelie sen tidigare så det blir nog great! Vi snackade lite drit om vår förre chef, frågade om cafét och så på norskt humor-parodi-program. Stackars Björn fattar ingen norska, ha satt hela tiden och försökte förstå men fick inte ut något alls av vad som sas!

Vi installerade oss i vardagsrummet eftersom vi skulle värma upp det andra rummet innan vi sover där och sov som klubbade sälar. 

Idag började vi på jobb kl 10. Vi skulle bara ha introduktion men det blev att vi jobbede hele dagen! Våre arbetskamrater är en kille från Danmark och en kvinna från Nederländerna, internationellt! Alla är nya och man får göra li som man själv vill. Väldigt avslappnat ställe och jag och Hanna bara kastades in och började flumma direkt. Vi trivdes bra men märkte att vi inte får ihop en heltid och nu är det ju på slutspurten så nu vill vi dra in pengar! Imorgon ska vi prate med hotellen och se om de behöver extra pers. 

Sen var vi med om ännu ett litet eventyr med bil idag. På vegen hem från mathandlingsturen kom vi oss inte oppför backen dit vi bor. Det är en jättehal, lång oppförsbacke och efter 4:e försöket och ett x antal bacningar, påputtningar och div. manövrer fick vi ge upp, lämna bilen och gå resten. Sen fick vår nye hyresvärd dra upp bilen med traktorn. Avskedscitatet var: "Har du planer på att åka mer imorgon kan jeg stelle traktorn der nere så jeg kan dra opp dig igen". Norrmän är bra hjälpsamma!


Jag undrar vad som sker imorgen.  


Har jag nämnt att vår chef ikke är klok?

Kom nyss tillbaka till vårt tillfälliga hem hos E & A och måste skriva av mig lite.
Jag gick förbi Hannas jobb i morse för att lämna tillbaka min nyckel till chefen men det var bara Angelica där. Chefen hade betett sig konstigare än vanligt och försökt fått tag i mig och yrat iväg dit jag brukar jobba för att prata med Emma. Jaha, tänkte jag, vad kan det vara nu då? Vi har sagt allt vi har att säga till varandra, jag kom bara för att lämna nyckeln och få min lönespec. Imorgon ska vi ju dra, det sa vi i söndags och påpekade att vi bröt vårt avtal pga. att hon brutit sitt muntliga avtal om beoendet och då sa hon inget om att vi inte kunde dra utan det verkade ok.
Så jag ringde henne i alla fall och då var hon värsta allvarlig och sa att jag, Hanna och hon skulle prata kl 15.
Hon ska väl skrika lite på oss och trycka ner oss ännu lite till innan vi åker, tänkte jag och traskade till Havsdalen för att fördriva tiden lite tills den sista sammandrabbningen med chefen.    
Kockan 15 var jag på plats och mötte en lätt orolig Hanna som frågade hur jag kände mig. Jag kände att jag var glad att jag inte går igenom detta sälv, vad sulle jag ha gjort utan dig Hanna?
Vi fick gå upp på övervåningen och chefen tog med två tjocka pärmar och ville inte ta emot mina nycklar till Havsdalen och då fattade jag ju genast vad det handlade om. Sammanfattningen av hela mötet är att hon inte vill låta oss dra utan tog fram lagpärmen och började läsa en massa paragrafer och förnekade att vi haft något muntligt avtal om boende, att det inte alls var orimligt att tvingas bo på i ett rum 3 st på en camping för 5000 NOK och med 1 h promenad enkel väg till jobbet i snöstorm, sa att vi inte hade orsak att bryta avtalet och ville att vi skulle stanna tills hon hittat nya arbetare. Vilket hon som vanligt inte kunde svara på när det skulle ske och inte heller kunde hon svara på vart vi skulle bo. "Jeg ska snakke med han på campingen annars kanske det finns ett annat stelle som jag rint till....." Jo, visst, samma jävla visa som vi hört i över en månad nu.
Men hon hade fått tag i en tjej från Polen som sagt ja till jobbet. När hon skulle komma? Tja, hon kunde komma när som helst.  Var det bestämt när? Nej.Kunde hon norska? Nej. Engelska? Lite......Vet hon vart hon ska bo? Nej.
Jag ville bara skrika på henne: SLUTA VARA SÅ JÄVLA OANSVARFULL FÖR GUDS SKULL KVINNA!
Men sen kom paniken för ju mer vi visade att vi inte ville vara kvar desto mer försökte hon hålla oss till avtalet och tog upp att lagen sa si och så. Jag kände nästan att jag var på väg att få en panikångestattack för jag började tänka på att vi kanske skulle bli fast här och tvingas bo på den där jävla campingen och ha detta monster till chef. 
Var tvungen att ta en paus i mötet och ringa till Emelie och pratade med henne, vår nye chef och en annan vuxen kvinna där om vad lagen sa egentligen och om vi kunde dra. Kom till slut fram till att vi kunde dra och att hon förmodligen bluffade mkt. Hanna viskade till mig att vi bara skulle dra och skita i allt men jag vill ju alltid vara säker på att jag gör rätt och fick panik vid tanken på att bryta mot lagen!  
Jag lämnade tillbaka nycklarna, vi sa att vi skulle dra imorgon ändå och så var det över. Vi är äntligen fria! Men vi får ingen lön för det vi jobbad i feb sa hon vilket låter lurt. Men just nu skiter jag det, orkar inte dra i det just nu utan får ta upp det när mina krafter kommit tillbaka.
När jag gick tillbaka hem ringde Hanna och sa att jag inte skulle vara ledsen för hon såg att jag blev det. Jag fattar inte hur vår FÖRRA chef gör det. Hon gör mig alltid ledsen, suger musten ur mig och gör så att jag börjar tvivla på mig själv. Men samtalet från Hanna gjorde mig glad igen - hon är guld värd. Nu är jag bara förbannad.  Att en människa kan få så många att må dåligt, jag förstår det bara inte.

Ikväll ska vi säga farväl till Emma och Angelica. Jag och Hanna bjuder dem på bowling så att vi gör något roligt och så att stämningen inte sjunker totalt.


"spørre hvis du ikkje skjønner hva jeg sier"

Nu har jag gjort det - jag har skaffat blogg. Efter noga genomtänkande kom jag fram till att på detta sätt slipper jag känna dåligt samvete för att jag inte hör av mig till alla mina nära och kära. Nu är det deras ansvar att läsa min blogg i stället!

Vart ska jag nu börja? Idag är det 1 månad och 10 dagar sen jag packade mina väskor och drog till Norge för att jobba på Havssdalskroen. Trots massiv övervikt kom jag fram till skidorten Geilo kl 3.30 på morgonen och har varit här sen dess.

Jag kan summera månaden med följande:

Bostadsbrist - en månad på en madrass på golvet hos chefen
Kallt
Hamburgeos och roliga turister
Underbara arbetskamrater
Massa glada norrmän
Bästa rumskompisen i hela världen
Allt är satans dyrt
Det slutar aldrig att snöa
Nervösa skrattanfall hela kvällarna och nätterna
Filosofiska och mindre filosofiska samtal 
Massor av bowling
Psykopat -chef med pms 24/7 och massiva utbrott

Vi har haft så himla roligt här och tack vare Emma och Angelica har vi hållit modet uppe trots bostadsbrist och den jobbiga relationen med chefen. 
Det har varit lite påfrestande att tvingas bo hemma hos chefen, speciellt när denna är något speciell....Dessutom var lägenheten så himla kall att det tog 3 dygn för tvätten att torka och till slut var vi tvugna att ta in den i vårat rum eftersom det i alla fall var lite varamare.
När chefen flyttade förra veckan tömde hon hela lägenheten; hon tog till och med sig tvättmaskinen, kylen, frysen och spisen (förutom alla möbler)! Hon försökte även tömma den på sina två katter men efter en timmes jagande och med ett X antal nervösa sammanbrott (varav följande utbrott slapp ut: "Helvetes jävla Fitt-katt!")hade hon bara fått tag på en och drog iväg med den. Jag och Hanna var tvugna att springa in och gömma oss på rummet och skratta, jag vet inte vad hon hade gjort om hon hört oss.

Så där blev vi kvar, med var sin madrass och en järnspis i den annars helt tomma lägenheten. Med frukt, vedträn och datorn höll vi modet uppe och hade nästan lite campingkänsla. 
Chefen fixade sen ett boende åt oss på en camping: ett LITET rum utan toa eller kök. Detta skulle vi jag och Hanna dessutom dela med en tjej från Latvia. För det hela skulle vi få betala 5000 NOK  (= ca 6000kr). NO WAY! Hon sa att vi inte kunde vara kräsna - vi sa upp oss. 
Så på tors sticker vi till Bjorli. Jag har en väninna där som fixade jobb åt mig och Hanna på ett café, snacka om att vi har tur! Hannas kompis (typ snällast i värden) kommer på på ons kväll och ska skjutsa dit oss. Tur det, för vi har 711 väskor. 
Tills dess sover vi här på soffan hos Emma och Angelica - tack, tack, tusen tack. Ni vet att ni är bäst. 

Vi är jättekluvna för det ska bli så skönt att bara dra ifrån all skit vi fått ta men samtidigt kommer vi sakna alla roliga stunder vi har haft här. Jag kommer alltid komma ihåg Geilo!

 Här kommer lite bilder, de säger ju mer än 1000 ord. 







 

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0