Äventyr i....

Jag hade nästan helt bestämt mig för att stanna i sverige när allt blev så krångligt med oslo men när man så fort blir erbjuden jobb på ett ställe så nära tjejerna så kan man bara inte tacka nej. Inte med tanke på att jag trivdes med de som intervjua mig och att sverige är dött på jobbfronten.
Så oslo blev det igen, vem vet, jag kanske hamnar till slut för av någon anledning kommer jag alltid tillbaka.

Jobbet jag sökte var ett kassajobb på ica, soft tyckte jag, bra OB och kassavana har jag ju. Men jobbet jag fick var i ferskvarudisken, vilket ju var lite mer intressant men mer att lära sig. På min första dag på jobbet fick jag dock veta att det inte heller skulle bli mitt jobb, utan att jag var den nya brödansvariga....Så i 4 dagar fick jag upplärning av en söt svensk tjej från Vendel(!) som inte heller hade koll eftersom hon var ostansvarig och bara fått ta över innan hon slutade själv...Så brutalt inkastad blev jag med sjuttioelva olika leverantörer, returer, svinnlistor, 30 olika brödsorter jag ska steka varje morgon, märkning, packning, jäsning av bakerivarer och gräddning, varuuppackning, leveransmottagningar, beställningar på vissa dagar för vissa saker osv....Okej om jag hade jobbat lite med det men att komma som helt ny OCH ansvarig har vart lite...hektiskt...Men kul är det. Norge bjuder ju som vanligt på överraskningar och utmaningar och denna gång är inget undantag.
Personalen är väldigt ung och trevlig och det roligaste är att jobba helg för då är det full bemanningsstyrka och massa roliga mänikskor. Jag tror det kommer bli bra, jag har redan slutat drömma mardrömmar om bröd som jagar mig så det är positivt. Helt slut är jag men det är för att jag börjar jobba kl 6 på mornarna! Vilket betyder att jag slutar runt 14-15 beroende på hur mkt det är att göra så jag får se solen OCH ha massa fritid! Inte illa!

Katten har vuxit massa och börjar acceptera mig nu, fast totalt galen är hon. Häromdagen blev jag anfallen nr jag låg och sov och fick springa runt och krypa in uder sängen och jaga ut henne. Galen rätt och slätt! Jag och Gry var lite kreativa och borrade upp en skruv i varje ände av rummet, trädde på en hampatråd och hängde upp gardiner på tråden; voliá, 2 rum i 1! Så så är den nuvarande boendesituationen tills marte ska ut på äventyr och jag tar över hennes rum. Nu ska jag bara lata mig efter en hektisk vecka!

Hej och ha!
Jul i Bangkok ar som inget annat!
Vi har racat runt i kopcentrena och fatt lite julstamning via julmusik och tomteluvor och massa glitter som de har spokat ut bangkok med eftersom de alskar att fira saker, aven om det bara ar for turisternas skull. Fest ar fest!

Pa julafton sa vaknade vi och var valdigt girade, bara for att upptacka att alla andra ju firar den 25:e och inte helt var pa! I alla fall sa bytte vi julklapp med varandra och begav oss in till city till ett stort kopcenter som har en isrink innomhus pa 4:e vaningen! De hade skruvat pa AC.n och lyckats fa ned temp till svinkalla 19 grader(plusgrader alltsa...) vilket gav resultatet av blot svinglatt "is" som vi halkade runt pa som bambi. Det roliga var att jag bara kan aka pa konstakningsskridskor och fick vanliga killskridskor, jakob daremot som aker killskridskor fick konstakningsskridskor...Behover jag skriva mer? Vi hade kul i alla fall och akte runt med julgransglitter pa oss och var allmant exotiska.
Sen blev det 3D bio och pa kvallen svensk massage! Annorlunda men helt ok jul!

Juldagen var mer livad och folk var valdigt jultrevliga overrallt. For att fira lite till sa akte vi till ett nojesfallt som var i princip ode och vi kunde bara springa runt fran karusell till karusell utan ko over huvud taget! Liseberg slang dig i vaggen..ingen 1 h ko har inte! Yra i huvudet sa lade vi oss vid poolen efterrat innan var skjuts hem kom och vi tillbrinmgade nastan 2 h i trafikko da alla skulle sluta tidigare fran jobbet och fira lite jul eller liknande. Nar det bara kostar 28 kr att ga pa bio sa gjorde vi det igen! Den har gangen sag vi sherlok holmes pa VIP bion och det var skitbra!

Idag sa har vi dykt ned i ett akvarium fullt med hajjar! Sandsharks, nursing sharks, leopard sharks, reef sharks och giant groupers bla fanns det att titta pa! Det var otroligt cool och jag har fortfarande inte smallt det. Vi hade fatt pa oss jattemkt tyngder sa att vi skulle halla oss mest pa botten och lata hajjarna komma till oss, vilket de gjorde! De var inte det minsta skygga och tyckte att vi ungefar var lika skrammande som ett par stenar pa botten. Otroligt nara kom dem! Sa vi lag och slappade lite langs botten och tittade pa alla hajjarna runt omkring oss. Det konstigaste var att man inte var ett dugg radd. Jag hade massiva problem med tyngderna fran borjan da akvariumet var valdigt valdigt tungt med salt och medans jag holl pa och forsoka komma pa ratt kol igen och inte tippa runt baklanges sa var vi plotsligt omringade av hajjar och man han inte riktigt bli nervos. Jag tror detvar hojdpunkten pa resan. Det eller bungeyjumpet!

Imorgon blir det ny dag och nya aventyr, i bangkok finns det alltid nagot att gora!

GOD JUL ALLESAMMANS!

oj oj oj..jag forstar inte vad dagarna tar vagen. De sista veckorna har flugit forbi och jag ska gora mitt basta for att fa med hojdpunkterna.

Vi stannade pa Koh Phangan i en ve och vilade upp oss vid den (ode) poolen och tog oss ibland till en av stranderna i narheten(eller inte i narheten som vi fick uppleva nar vi gick upp och nedfor ett berg innan vi antligen kom fram till stranden). Vi fick faktiskt se en STOR Hornbil som hoppade runt pa marken men som blev skramt upp i traden av nagra turister. De ar sa sota faglar, helt underbart charmiga! Sa den hoppade runt dar i traden och gjorde bergsbestigningen vart det att komma dit.
Den sista dagen spenderade vi nere vid hamnen dar det faktiskt fanns andra manniskor! Sa vi kom ur var isolering och konstaterade att det var ganska bra anda utanfor vart lilla tomma hotel. Jag tycker Koh Phangan har lite ofortjanat daligt rykte. Alla tycker att det bara ar massa partymanniskor och turistat och fullmoonparty men det blir ju vad man gor det till. Undviker man bara Hat rin och aker upp mot norr ar det som ett eget litet paradis.
Nar vi gick forbi ett massagestalle gick vi in och bad om fotmassage(for det kan ju inte bli fel..eller?) Och fick genomlida 1 h missahandel. Vid ett tillfalle var jag tvungen att kika om hon tog blodprov pa mina stackars tar men det visade sig att hon satt och tryckte pa dem med en pinne. Valdigt markligt. Sen nar man tanker fotmassage sa tanker man fotmassage, inte ben och vridningar och tryckningar med armbagar och fingrar som trycks in mellan benen i brostkorgen och div. Vid ett tillfalle(nar hon misshandlade mina benhinner) trodde jag att jag skulle spy, och nar hon gjorde yogapositioner i mina jumskar visste jag inte helt vad jag skulle saga. Till slut var det over och man sager ju att om det gor ont sa ar det nodvandigt. Faktiskt sa kande man sig misshandlad men valdigt valdigt mjuk och en hel del muskelknutar var utbankade. Ente helt vad jag var beredd pa dock...

Sen sa bar det va mot Railay for lite klattring. Vagen dit var spannade...Buss och sen fick vi byta till turisttaxi = stort lastbilsflak med bankar langs sidorna och tak. Det var bara det att den var smockfull sa jag fick sitta pa golvet och dingla ut med benen pa anden. Jag fick ju helt klart bast utsikt och kunde stirra in i bilarna bakom oss. Det var jattevacker nar vi narmade oss med stora berg och skog som vi akte igenom. Sen blev vi dumpade vid piren och fick vada ut med all packning till batarna ute i vattnet(sjukt lagt lagvatten gjorde att de var 500 m ut i vattnet men i grunt vatten). Och jag sager vada, men det var snudd pa att vi simmade for vattnet nadde halvvags upp till laret och mer en en gang trodde jag att jag skulle drutta i med all packning. Vi kom upp i baten(trots manga svordommar och utbristningar serious, are we gonna walk to the boat?! But it's deep in the water!) Chaufforen tog oss sen till Railay och passade pa att krascha in i en annan bat nar vi lade till, varpa batens agare kommer gaendes med ett elakt ansiktsuttryck och vi fick klara oss sjalva medans de kikade pa skadorna.
Railay var fint men fullt av speedos, som jag inte har mkt till overs for. Valdigt turistat mot vad vi vant oss vid och jag blev shockad over hur manga svenskar som var dar. Men det var fian strander och massa berg och fint. Vi klattrade upp till en viewpoint och tog oss sen pa nagot satt ned till en lagun. Nar vi stod pa botten och tittade upp sa fattade jag inte hur vi tagit oss dit(eller hur vi skulle ta oss tillbaka...). man var tvungen att hissa sig ned med rep nedfor 90 graders vaggar och klattra dar man inte borde klattra men vi klarade det. Det kom 2 norska pojkar ned dit ocksa pa kanske 10 bast och helt sjuka pa att klattra. Men de andra vi motte vande nar de kom till den sista 90 graders vaggen. Det var ashaftigt och som souviner fick jag en svullen bla fot, men det var det vart! Fick ta det lite lugnt bara de andra dagarna.

Efter 3 dagar tog vi oss till Hat Yai eftersom vart tha visa nastan gatt ut och en tripp fram och tillbaka over malaysias grans fixar det. Vi kom fram runt 5-6 och tankte varfor vanta? Sa vi hittade ett skabbigt hotell dar vi lamnade alla vardesaker och vaskor och satte oss pa en lokalbuss som dumpade oss vid gransen. Sen promenerade vi ut ur Thailand, over gransen och in i Malaysia. Stamplade in i Malaysia, gick runt sa vi hamnade pa departue och gick ut ur malaysia, over gransen och stamplade in i Thailand igen. 15 nya dagar i Thailand, tack tack! Problemet var bara att vid det laget hade bussarna slutat ga och vi fick ga till en gransvakt som borjade stanna bilarna in till thailand och fraga dem om de skulle till Hat Yai! Han hittade nagra unga grabbar som tog pa sig svarttaxirollen och korde oss som galningar in till Hat Yai.
Nar det var klappat och klart begav vi oss till Phuket(som alla andra svenskar i jultider), fast inte till turistphuket stranden Patong(undvik,undvik om nu kan), utan in till phuket town dar det anda gar bussar till alla turiststrander om man vill det, + till de mindre och mysigare ocksa.

Vi tog in pa on on hotell dar de spelade in the beach och fick rum nr 38, pa vagen uppfor trapporna fragar jag jakob vilket rum de spelade in i och tittar pa nyckel. Jo, mkt riktigt sa ar det rum 38 som var leonardo di caprios rum! Under de natterna vi sov dar knackade det pa folk 3 ggr och fragade om de kunde komma in och se rummet och ta kort. Visst, visst! Lite konstig situation men valdigt underhallande. Det har blivit lite av en hollywoodtur. Vi har vart pa Tha Prom dar de spelade in tomb raider och Indiana jones, vi har akt forbi James Bons Island dar de spelade in scener fran golden eye och sa har vi bott i rum nr 38 dar de spelade in the beach(och sa snorklade vi pa den on nar vi anda var igang).
Phuket blev vart aventyrsmecka. Vi Snorklade, dok och hoppade bungeyjump. Oforglomliga dagar!
Det var otroligt starka strommar och man blev inbankad i dykstegen ett x antal ganger och blev hyffsat bla men dykningen var otrolig! Vi sag sa mkt nytt och framforallt 2 leopardhajjar! Vrakdyket var fantastiskt och det var helt enkelt inget som kunde bli battre(mindre strommt kanske och battre sikt men det ar phuket vi pratar om). Man fick passa sig lite for vid ett tillfalle tog strommen tag i mig och man har inte en chans att kampa emot, det ar bara att glida med och forsoka simma sidleds ut, men det hela gjorde det lite mer till en sport. Sen simmade vi in i en grotta ocksa och sag en enorm jellyfish som blev pickad pa av ett stimm med fiskar.
Snorkla gjorde vi bade i phuket och pa phi phi oarna. Men det blev valdigt mkt aka bat och lite snorkla fast det vi sag var fint. Vi blev lite arga bara nar vi sag alla batar som lade ankare pa reven: idioter! Massa bad och hoppa fran battaket ned i vattnet, perfekt med andra ord!

Bungeyjump blev det i foorgar och det var en helt obeskrivlig kansla!!!!! Gud...jag kan inte forklara. Paniken nar du faller 50 m ned mot vattnet och hinner tanka vad har jag gjor har jag gjort!!!! Forst blev benen inlindade i nagot som sag misstankt ut som paddar man lindar in hastarnas ben med, sen spande de fast ett rep mellan och runt benen och sa fick man hoppa jamfota in i en bur som tog en upp till toppen och sa 1,2,3 hopp! Man kande att man levde om jag sager sa! Vi tog ett hopp till sen och hoppade bada samtidigt vilket gick asfort nar det blev dubbel tyngd! Skitkul var det!

Just nu kanns livet valdigt bra, jag har gjor det jag ville gora pa resan och sett det jag ville se. Kan det bli battre? Just nu sitter vi pa ett intenetcafe i Bangkok och vantar pa vart rum. Vi kom hit 5.30 pa morgonen och vart rum borde vara fardigstadat snart. Jul i Bangkok! Det blir en upplevelse.
God jul allihopa!!!!

...de sistsa dagarna har vart handelserika!
Jag backar bandet lite:
Efter 5 dagar i phnom penh, efter en tuktuk tur ut pa landet och ett gammalt tempel, berattade jag for Jakob att jag hade kanslan av att om vi inte akte darifran snart sa skulle vi do i en trafikolycka. Tur nog hade han exakt samma kansla sa vi bestalde biljetter darifran samma kvall. Jag han nse 3 manniskor ramla av sin vespa och en otroligt-nara-krock, men vi tog oss darifran innan vi behovde uppleva nagot varre!
Resan till Bangkok(alla vagar gar till bangkok verkar det som...) var...speciell. Forst lokalbuss till gransen dar jag strategiskt valde fonstersatet medans jakob fick gangen och med den stirrandes manniskor och klangiga barn pa kopet. Sen fick vi fint promenera over gransen, ga igenom knarkhundar och proppa in oss i en liten minibus med andra turister. Daribland fanns det en arg italienare och en fransk retsticka. Italienaten var psyko kom jag snabbt fram till och det forsta han gjorde var att forolampa fransyskan och sen var livet igang. Fransmannen och italienaren hade valdsamma diskussioner och m,er an en gang trodde vi de skulle ryka ihop. Stamningen var minst sagt tryckt och jag skruvade upp mp3n pa full volym. Nar sen franskarna har hoppat av sa sitter italienaren och gor gester och tecken och ser ut att prata sa jag tar ur lurarna och mkt riktigt: hyan sitter och for ett samtal, med sig sjalv, i sakert 10 min.
Till slut var i framme i bangkoik, khaosan, fixade biljetter darifran direkt och akte sen och sag pa Christmas Carol med 3d briller pa MBK for lite julkansla. Pa tuktuk vagen hem akte vi med en galen horminstnt grabb som korde om taxibilar och tyckte kvallsbangkok var hans formel1 bana. Jag satrt hela tiden och tankte: vi kommer do, vi kommer do! En bil som kom korandes fran en sidogata missade oss precis och jag fick irrationella tankar som : och jag som inte hoppat bungeyjumop annu! i mitt huvud...
En natt i bangkok blev det och kvallen efter satte vi oss pa bussen till Chompon for att sen ta bat till Koh Pangan. Vi resonerade att efter full moon party ar nog on tom.
Pa nattbussen dit gick bussen sonder 3 ggr vad jag var medveten om. Formodligen markte jag inte de andra gangerna. Vi forstod in te varfor bussen stannade och nar vi hade statt stilla ett tag sa gar vi ut och ser delar av motorn ligga pa vagtenb och savrt rok ryka ur motorn. En amerikan star och pekar pa motordelarna och sager: tror ni det dar ar viktigt?! Det slutade med att vi satt och pratade med honoim fram till kl 2 pa natten, han var otroligt intressant och inte alls amerikansk av sig! Han skulle till kho tao och ta divemaster sa det var var typ av manniska. Han hade flyttat runt mkt med sin familj nar han var ung eftersom hans far jobbade i millitaren och massvis med historier att beratta.
Resan borjade kl 18 dagen innan och kl 14 var vi iland pa koh pangan! Lite latt resa sadar....Det roliga var att vi iland valde en snubbe(bland 50 andra skrikande) spm korde oss till ett avskjilt stalle norrut. I bilen kommer det fram att hans bror bor i Uppsala(traffade svensk tjej och hamnade dar) och han kor oss til samma stalle jag bodde pa fopr 2 ar sen! Inte samma hotell men samma strand, hotellet brevid!
Sa har ar vi nu och tar igen oss och livet ar underbart!

Jag vet inte helt vad det beror pa, det kan vara att jag vart sjuk 1 ve nu och det naturligt forsvinner, att jag blev sa skramd av kliniken med alla konstiga dropp, att tabletterna fungerar eller att det ar en placeboeffekt, oavsett vilket sa ar jag pa battringsvag och kunde krypa ur sangen igen.

Idag akte vi till en silkesfarm och fick se hela processen: fran att de odlade blad till silkesmaskarna till den fardiga produkten. Det var OTROLIGT haftigt att se och det kanns ocksa bra att se ett projekt som det som ger jobb till folket i utkanterna av byarna och son INTE tillater barnarbete.
Man kan ju ocksa undra vem som kom pa hela grejjen att gora nagot sa vackert fran nagot som ursprungligen ar en ful restprodukt fran larver!
Vi fick se nar de kokade kokongerna och nystade upp dem till tradar, spann det pa spinnrockar, fargade det och vavde. Helt otroligt.
Vi letade upp var tuk-tuk chauffor igar och fick honom att kora oss hela dagen, forst till silkesfarmen och sen till landminemuseet.
Sa det var en ganska typisk dag i kambodja: forst ser man nagot otroligt vackert och glatt och sen sa moter man fruktansvard historia och verklighet.
Landminemuseet var valdigt nodvandigt att aka till, inte kul, men nodvandigt. Det finns fortfarande runt 6 milj landminor och UXO gomda i landet, det ar helt fruktansvart nar man tanker pa det. Sa mkt tankbar odlingsbar mark som nu ar dodsfallor.
Museet hade startats av Aki Ra, en fd barnsoldat som ursprungligen vart med i Khmer Rouge och planterat minorna, men som sen gatt over till kambodjas nationalarme och borjat med de-mining i stallet. Till slut hade han samlat pa sig sa manga landminor och UXO att han kunde skapa ett museum. Det sager en hel del tycker jag. 

Igar sa traffade vi en jattetrevlig tavelhandlare och pa nagot konstigt satt var vi plotsligt sittandes pa sma barnplaststolar och pratade kamodjas historia och politik och fick lite insikt fran honom. Han hade mkt att saga och det marks att de har vart med om sa mkt for de ar sa oppna och vill verkligen beratta for en och fa ur sig allt de tankt pa under sa manga ar. 
Vi markte ocksa fran honom att allt kanske inte helt ar sa bra som regeringen vill fa det att se ut till omvarden, men att det anda ar battre. Turisterna borjar ju komma nu och ekonomin satter fart, jag hoppas bara att det leder till forbattring och att de klarar av det och inte forstor landet.

Ikvall kopte vi bussbiljetter till Phenom Pen. Det ar lite synd att aka ifran siem reap men klockan tickar och vi kan inte stanna langre. En dag kommer jag komma tillbaka hit igen, det kanner jag pa mig. Och da tanker jag inte vara sjuk.
Bussresa imorgon blir bra for da far jag en till dag att bli battre pa innan Phenom Pen ska utforskas efter det ar vi fortfarande lite kluvna over vad vi ska aka men det blir nog efterlangtad bad och dykning pa nagon avlagsen o i thailand. Alla turister haller till i kho lanta och phuket sa om man bara undviker de stallena borde det bli bra.

Den senaste veckan har vart handelserik sa jag backar bandet lite for att ta med det viktigaste.

3 dagar i KL blev det innan vi drog vidare. Jag tog mig i kragen och gick till en optiker for linskoll och synkoll och for att kopa nya glasogon.  Det har med nya glasogon har jag dragit ut pa i for manga ar nu pga snalhet och fafanga men nu blev det gjort.
Linskoll var som vanligt lite latt obehagligt, det ar helt enkelt INTE naturligt att fa ogonlocket upprullat pa en bomullstopps! Hon konstaterade ocksa att jag sov pa tok for lite..vilket inte kom som nagon storre overraskning. Sa fick jag lite smaskall for att jag anvande linser for ofta och lange men nu nar jag har fixat nya briller sa far det helt enkelt bli andring pa det.  

Sen fick vi tag pa bra biljetter till cambodia, siem reap och bokade dem. Och kikade lite narmare pa bokningen och borjade fundera pa hur vi skulle ta oss till flyget. Incheckning var kl 5 pa morgonen och t-banena till centralen dar sen tagen/buss gar till flyget gick sist kl 24. Sa det slutar med att vi checkar ut fran rummet pa fm och spenderar den regninga dagen med att titta pa film i allrummet, gar till t-banan, tar den till centralen, tar sen buss till flygplatsen och ar dar lagom runt 23 dagen innan.
Vi hade hort att den var oppen 24/7 och att manga sov dar sa det skulle inte vara nagra problem. Vi hittar nagrastolar och kryper upp for en "god natts somn".....vilket aldrig kom. Sen nagon gang under natten ropar de upp i hogtalarna att flygplatsen maste tommas pga igendimning ! ??? tydligen var det sa mkt folk som sov dar att allt immade igen. Sa vi valde ut med alla andra manniskor och upptackteatt det inte fanns sa manga bankar ute och fick i stallet hitta en avskilld vagg dar vi lade oss ned pa golvet och ''sov'' tills vi blev inslappta pa flygplatsen igen. Det sjuka var att jag sov battre ute pa golvet an inne pa bankarna.

Till slut kom vi till Cambodias flygplats, siem reap och fick ga igenom en febermeter innan vi fick komma in i landet. Redan pa flygplatsen fick jag bra vibbar for det var sa vackert redan dar!
Vi tog en tuk-tuk in till stan och hittade ett jattefint guesthouse som har hotellstandard och som inte kostar nagonting egentligen, Bornerummen kanns annu en gang sa sjukt overpriced. Jag behovde inte ens bara upp vaskan sjalv(utan var i stallet orolig att grabben skulle knacka ryggen och det skulle vara mitt fel...). Om nagon ska till siem reap sa bo pa Smiley Guesthouse!
De senaste dagarna har bara flugit forbi. Vi hittade en bar och palitlig tuk-tuk chauffor som vi har allt oss till och kopte ett 3 dagars pass till Angkor.
1:a dagen tog vi alla tempel i utkanten och fick honom sen att kora oss lite off till ett avlagset tempel som var skont tomt fran turister.
Dag 2 tog vi templena nara Angkor Wat och dag 3 blev det garnd finale men Angkor Wat och sen en 2 h enkel vag till ett avlagset jungeltempel som om jag ska vara helt arlig faktiskt slog Angkor Wat, sa det i sig forklarar hur haftigt det var! Vi fick tag i en lokal guide som guidade oss in i de nedrasade tranga oppningarna och tog oss over murarna och upp igenom rummen och klattrade over rasen och det var bara helt obeskrivligt! Det forsta templet som man faktiskt aktivt fick uppleva och klattra omkring i och squisa in sig genom de tranga utrymmena!!! Ashaftigt: Bang Maela sager jag bara! Nedrasat, ovrevaxt jungeltempel ute i ingenstans! Och nast intill turistfritt!
Angkor Wat var ju bra det ocksa men det var sa mkt turister. Jag fick lite samma kansla som jag fick nar vi var i Egypyen i Luxor, det var forvanandsvart mkt som var lika i arkitekturen. Man verkligen kande hur gammalt det var och sparen fran den gamla civilisationen var valdigt vackra. Jag blev sa inspirerad att jag gick och kopte en historiebok om khmerriket.

Sen sa har vi strosat runt pa marknadena och sett en film om Pol Pott och killing fields vilket var obehagligt men nodvandigt for att forsta landet och manniskorna. An en gang blir jag sa frustrerad over manniskor och vad vissa ar kapabla till, och vad andra ar kapabla till att blunda for bara for. Jag forstar inte var all onska kommer ifran.

Igar var vi till Tonle Sap som ar sydostasiens storsta sjo med ett otroligt biologiskt mangfald och en ganska fascinerande historik pa vattennivan genom aret. Nar det ar regnsesong stiger den 8-9 m mot nar det ar lagsesong. Sa vi akte runt i baten och kikade pa alla flytande hus, flytande affarer, flytande skoler och flytande basketbollplaner....Sen under torrsesongen sa ar allt det pa land! Vilket satt att leva! Det var kul att se hur de anpassat sina liv efter vattennivan.
Sen fick vi bevittna ett ganska udda satt att byta ut stockarna under en flytbrygga pa. Ett stalle vi stannade pa skulle byta ut flyttimmret sa vi stod pa andra sidan pa overvaningen och tittade i skrackfascination. Forst sparkade de bort det gamla sa att halva bryggan var under vatten, sen gled de fram pa det hopbundna stockarna, placerade dem langs med kanten, dok ned och faste repen runt flytbryggan och sen stod och drog och hoppade och vred och grejjade tills stockarna gled in under bryggan och den var over vatten igen(ungefar vi den tidpunkten da alla plurrat runt 3 ggr var utan att det skulle vara meningen och efter manga skratt). Dom ar bara helt underbara manniskorna har, valdigt glada och uppfinningsrika. Och om man bara sager nejtack nar de forsoker pracka pa en nagot sa bara smilar de och sager okey tank you!

Nackdelen ar val att jag konstant har vart sjuk sen jag kom hit och flangandet  angkor och aklla tuktuk turer har inte gjort det battre. Roligt nog har jag alla symtomer pa svineinfluensan men det ar ju samma som vanliga influensan ocksa sa det ar ju ingen anledning till panik. Fast idag har jag vart sa deckad i feber att jag legat hela dagen. Jag tog mig i kragen och gick in pa chinesiska kliniken runt hornet for en koll. Jag fick en tolk eftersom min kinesika ar...obefintlig...Han klamde och grejjade och tog blodtryck och puls och hela ramsan och skulle sen fixa nagot ''to drink'' tyckte jag han sa och tog in mig i ett rum. Ja,ja tankte jag nu far jag nagon dunderkur men han kom in med slangar och grejer och det visade sig att det var "drip" han pratade om, dropp men nagon pissgul vatska i en gammal flaska med not etikett pch black klottrat pa. Jag freakade ut totalt. No drip, no drik, pills? I don't want any needles! Nalsskrack som jag har och framforallt pa ett sadant stalle, nar jag inte har nagon aning om vad det ar eller vart de nalarna vart forr. Han ville prompt ha mig pa dropp i 2h timmar men jag vagrade, da forsote han fa mig att ta det i sprutor men det satte jag mig pa tvaren till ocksa: no needles!!!! Till slut forstod han att jag inte skulle ge mig och hade en lang diskusion med min kinesiska doktor som fromodligen tyckte jag var dum i huvudet och gick med pa att ge mig det via medicin i stallet men sa att det skulle ta langre tid.
Sa nu har jag en pase med fargglada tabletter packat i pasar med 3 st olika i varje pase och de ska jag ta 3ggr om dagen i 5 dagar. Spannande....

Sa, change of plans. Laubuan hade nu bara 1 dykoperator och de hade stangt fram till jan pga ovanligt daligt monsunvader. Och regnet bara fortsatte att vraka ned, varje dag, fragan var bara nar det skulle komma.
Det slutade med att vi konstant gick runt med paraplyer och regnjacka oavsett hur varmt det var och solen sken for nar man mins anar det...
Men vi var lite kulturella och akte till peace park och surrender point dar australienarna fick japanerna att ge sig ivag fran landet och gick pa museet gjorde vi ocksa(fast det var smaklost med blod malat pa vaggarna och skotthal overrallt).

En fin botanic garden hittade vi ocksa men mkt mer an sa blev det inte nar vara vrakdykningsplaner krossades, som all annan dykning pa Borneo faktiskt! Vi fick veta att sipadandykningen som vi egentligen skulle fa gora den 23:e nov nu inte fanns forran den 3:e dec, tank som det kan ga nar man inte mutar sig fore i kon!

Nagon gang under dagarna pa Labuan kom vi fram till att vi bara slosar tid och pengar och att vi skulle dra oss fran Borneo sa fort som mojligt. 5 dagar tog det sen att antligen fa tag i en nagot "billig" biljett harifran sa vi blev strandade i KK iegn i 3 dagar.
Men vi gav det en 2:a chans och hoppade pa en bat till Mamutik bevapnade med vattentat vaska, paraply och regnjacka. Vi hade kommit over rabattkuponger ocksa sa vi blev inte likta blasta denna gangen.
Nar vi kom fram foljde vi vaga anvisningar: take left at the toiletblock and follow the trail to the west side of the Island for some great snorkeling!". ok, tankte vi och hittade till slut en liten stig:det maste vara den har! och borjade knata uppfor den in bland traden, over rotter och genom spindelvav. Har kanske, eller har?! det fanns jattefina platser man kunde snorkla vid om man ville bryta nacken pa vagen ned dit for det var stup ned och vassa klippor langs stranden. det slutar med att vi kommer ut ur jungeln och befinner oss 10m till hoger om toalettblocket. Vi fick alltsa en lite jungeltrekking runt on. Vem behover sighna upp for dyr jungeltrekking nar du bara kan ga vilse sjalv runt en nationalparkso?
Vi gav upp och gick dit alla andra var och fick 2 h fint snorkelvader. jag invigde min nya undervattenskamera och blev forfoljd av ett stim med Sergany Majors som konstant pickade mig pa fotterna och fullstandigt ignorerade mig nar jag forsokte schasa bort dem. Ett stimm med Parrot fish(min favorit), clownfish, angelfish och butterflyfish bestamde sig ocksa for att komma och kika pa den "konstiga fisken" och var upp och pickade pa min kamera och pa masken. De ar mer tama an vilda de har fiskarna! Sa det blev en del bra bilder.
Sen sa kom ju regnet(surprise,surprise..) och vi tog skydd under ett tak i vantan pa baten tillbaka.
Precis som forra gangen kunde vi lita pa de underbara japanerna att latta upp stamningen da de drog igang musik och stallde sig att dansa och leka sjuka lekar i regnet. Nagon gang blir det en resa till japan, sa ar det bara! Jag blir sa glad av manniskorna.

Men nu ar vi ANTLIGEN pa fastlandet, fran Johor Bahru akte vi direktbuss till KL och stumlade in pa dragon in runt 12.30 inatt och hittade ett doorm som inte var fullt. Imorse flyttade vi till varat favvoplace Oasis och har vart i alla fina parker och museer under dagen. KL;s birdpark var ganska haftig med 3000 friflygande faglar. Nar vi stod och tittade pa pafaglar kom det helt plotsligt en stork gaende, tittade pa oss och gick forbi. Inte varje dag det sker. Och pelikaner, flamingos, rino hornbirds, pappegojor, emuer, strutsar och div fargglatt och konstigt sag vi.

Jag blev mattligt irriterad pa barnen och dess foraldrar nar glina skrek och kastade saker pa faglarna och forsokte sla dem. jag gav foraldrarna en missnojd blick och muttrade att jag hoppades att dem skulle bli bitna for att lara sig den harda vagen. Ca 10 min senare star jag ganska nara en stork och forsoker ta en bra bild nar en unge kommer och stor och till min fortjusning jagar storken bort honom genom att forsoka bita honom! hehe..storkar har personlighet! Min nya favvofagel.

Vi ska gora ett nytt forsok pa petronas pa tis och imorgon blir det lake gardens och sen times square. Planen ar att sen flyga tilll cambodia och sa thailand efter det. Tiden gar sa fort och vi har vart pa resande fot over 2 manader nu. shit shit shit, jag kommer frysa ihjal nar jag kommer hem! Tom nu borjar man tycka att det ar "kallt" nar det ar regn i luften....

Ok, kl 7.15 tumlade vi ut fran guest houset i kk mot ferry terminal dar baten gick ifran kl 8. Halvt i somnen ocksa da det inte blev mkt somn kvallen innan. Vi hamnar ombord pa en lite farja som kor oss 3,5 h till Labuan.
Val iland har vi ett namn pa ett guesthouse, ett buss nr och en vag. Sa svart kan det inte vara att hitta dit tycker vi. Men vad fel vi hade...i stallet fixk vi lite bussightseen och blir totalt utstirrade(som vanligt da...).
Jaha, skit samma! Vi tar nasta pa listan da: ASV Backpacker, right across the road from the jet ferry. Ok, skitenkelt ju! Sa vi tar oss till ferry terminal och gar, och gar, och gar....Och jag kan saga att den INTE ligger pa andra sidan fargterminalen.... Vid det har laget ar vi i halvt upplosningstillstandf eftersom inget gar ratt och det ar sa tragiskt att det ska vara sa svart att ta sig nagonstans i detta land! 
Det slutar med att vi hittar ett jatteskabbigt inn som har ett rum ledigt och maste punga ut med en summa som skulle gett oss lyx i thailand...hm...malaysia borneo....inte som jag tankt mig...
Vi garvar at rummet for det ar inte sa mkt att gora at saken och bestammer oss for att vara sa lite som mojligt pa rummet. 
Nar vi gar runt i staden marker vi ocksa att vi ar de ENDA vita turisterna har, och finns det nagra andra turister gommer de sig val. Allt ar nastan stangt eftersom det ar den arliga Memorial Day for de som dog i WWII pa minneslunden de har pa norra toppen av on. Man tanker inte sa mkt pa det men borneo fick vara med om en hel del under de aren da Japan ockupperade dem och anvande dem, som baslager. 
Vi irrade runt lite och hittade en jattefin Botanisk tradgard, fick posa pa bild med 3 smatjejer(bild nr 4 eller 5 nu jag far vara med pa och 1:a for jakob) och fick sen gomma oss under en palm nar monsunregnet satte igang. Forgaves forsokte vi hitta dykoperatorer ocksa men allt var stangt.

Sa idag gick jag till turistbyran och fick vagledning till bade strand och dykoperatorer mm. Vi spatserade till dykoperatorerna bara for att se att det var stangt...det kanns faktiskt som om vi aldrig kommer att fa dyka. 
Tydligen ar det helgdag mandagen om en helgdag intraffar pa en sondag sa vi far hanga pa laset imorgon i stallet. Vi borjar mer och mer kanna for att bara satta oss pa ett flyg och dra harifran. Men vi har fortfarande lite hopp om sipadan och hoppas vi till slut kan fa boka en djungeltur ocksa. Men maste vi vanta 3 ve till blir det inget, da aker vi till KL och sen till Cambodia. 

Vi hittade stranden i alla fall och fick nagon timmes valbehovd lugn och ro da vi var de enda dar och ar ju inte tal om thailandstrander men det ar vatten i alla fall. Akte med en ganska kul minibuss som inte hade hallplatser: du bara staller dig vid vagen och vantar och nar du vill av knackar du i vaggen. 

Dagens mest oforskamda handelse: nar jag star i kassan i supermarketen kommer det fram en man och LUKTAR pa mig. Det finns verkligen inga granser har...snart slar det slint for mig och jag tycker nastan synd om den snubben som knuffar mig over gransen for han kommer inte overleva utbrottet...

Så var man äntligen på Borneo som jag drömt om ända sen jag var liten! Bilden man har är regnskogar, orangutanger, stränder och urbefolkning som springer runt i fjädrar...eller kanske inte riktigt men man har ju asscierat det lite med det.
Verkligheten är inte helt som barndomsdrmmen men mer passande för vad vi är ute efter nu! Kuching, katternas stad, landade vi i för snart 5 dagar sen och vi r fortfarande kvar här! En storstad, helt vad man INTE trodde skulle finnas här. Det roliga är att det finns allt annat ocksa: regnskog, grottor, Ibanpeople och longhuses, orangutanger och div, bara en busstur iväg åt något håll!
Vi hittade ett jättebra Guesthouse med jättetrevlig personal som hjälpt oss hitta och ta oss överrallt och träffade en malay urrsprungligen från Kuala Lumpur men boende här sen 4 år som jobbar som fotograf och är en vandrande infokälla för oss!
Sen fann vi en skottsk tjej som vi drog till orangutang conservationcenter med 2:a dagen. Vi hittade en gammal skrotig skolbuss som skumpade iväg med oss ca 45 min utanför staden och vipps så var vi i regnskogen! En 2 km promenad i stekhet sol(vi är vid ekvatorn nu....) ledde oss till orangutangdelen av skogen.
Vi hade fått reda på av våra hjälpsamma receptionister att matningen av dem var kl 9 och att man då var garanerad att få se dem, eftersom det är djungel och de är helt vilda så kan de ju annars helt enkelt skita i att visa sig(precis som det ska vara)!
Det var så kul att få se dem när de svingade sig in för att ta för sig av bananerna och de är så otroligt lekfulla (och retfulla) av sig! En mamma satt med en unge på sig som konstant tog maten ifrån henne så till slut ledsnade hon och slängde upp ungen i luften till grenen ovan så att hon skulle få äta ifred!

Vår fotograf berättade för oss att det fanns ett longhouse som han hade gjort ett reportage om som inte var som de andra longhousen som det ordnades guidade turer med. Han sa att de var turistade och verbetalande och att inget var äkta och gav oss namnet på det han besökt i stället. Så vi fick namnet på en stad att åka local buss till sen namnet på en by att ta minibus till, namnet på longhouset och en kontaktperson där som kände honom och sa att vi skulle säga hans namn och att vi då skulle få sova där 2 nätter.
Så det gjorde vi! Helt galet egentligen. Nr vi kom till första byn förskte alla blåsa oss och skulle ha 40 MYR för resan. Men vi sket i dem och så fick jag syn på vad som såg ut som en snäll farbror och frågade honom istället. Tur som jag hade så VAR han också snäll och när han läste min lapp och sg namnet på fotografen blev det en väldig fart på folket där och 10 min senare fanns en minvan på plats som redan var fylld där bak och som körde oss 45 min mitt ute i ingenstans för 5 MYR/skalle...kontakter är bevisligen allt!
Vi blev avsläppta efter en flod en liten by på vägen utanför longhouset och kände oss helt borta. Shit, här kommmer vi oanmälda tänkte vi och ska fråga om vi får bo hos dem! Otroligt emot allt man själv blivit upplärd till om vett och etikett...
Det kom ut lite folk och stirrade på oss och vi frågade en äldre man efter vår kontaktperson och berättade att vi kände fotografen. Som tur var spräckte han upp i ett leende och bjöd in oss i sitt hus och hämtade sin fru - som visade sig vara den vi letade efter. Och där stannade vi i 2 dagar och 2 nätter och jag har aldrig upplevt nagot liknade.
Det var ett traditionellt longhouse. byggt helt i bambu stående över marken med 180 pers boende i de 20 olika husen, varje hus vägg i vägg. Som ett enda stort kollektiv, byggt i bambu, med fattig urbefolkning ute i ingenstans i Borneo. varav 2 st "pratade" engelska.
Det var väldigt väldigt konstigt men otroligt häftgt samtdigt. Vi hade med oss en fotboll till barnen och kakor till alla som vi gick med henne och delade ut och fick på så sätt visa upp oss fr alla och hon kunde förklara att vi kände fotografen.
Jag vet inte helt vad jag ska skriva om vistelsen. Vi flöt in i deras livsstil och när de bara låg ute och sov på bambugången när det var för varmt ute så gjorde vi det också, vi gick tll floden när vi behövde tvätta kläder eller oss själva/ borsta tänder, vi gick runt by och hälsade på hennes familj och fick Lichifrukt från mennes brors fruktträd, vi gick upp ibergen och såg deras vattenfall, deras pepparodling, deras kakaobönsodling, deras risfällt och de som jobbade där och titade när de fiskade i floden.
Vi åt deras mat(båda 2 fick anstränga oss lite där, kräsna som vi är men det var bara att tacka och ta emot....) med dem på vardagsrummsgolvet framför deras tv med 2 kanaler, lyssnade på deras malaymusik blandat med scorpionslåtar(!), lyssnade på när de spelade gitarr, lyssnade på alla hundar på nätterna och konsant galande av tuppar, såg på solnedgången och uppgången och bara tog in allt. Samt lärde dem spela yatzy!
De var otroligt vänliga och tanten var helt underbar. När vi gått i bergen var det korsande av floden hela tiden(hoppa på sten-sen ver...) och våra skor var väldgt skitiga. Då när hon var och tvättade kläder tog hon våra skor också för de var så smutsiga sa hon och så kunde det inte vara! Sen tyckte hon att vi skulle gå och lägga oss kl 8 en kväll då vi skulle upp tidigt dan efter! Och morgonen vi skulle resa knackade hon i kökstaket(vårt golv) och jag vaknar (kl 5.20) av "linn,linn. wake upp!, wake jakob!" och när vi tar oss ned till köket så har hon stått och lagat frukost åt oss innan vi ska åka! Supertant den där alltså!

Annars har vi gått på massa museum(textlmuseet var bäst med alla traditionella kläder), åkt över floden till ett gammalt fort, sett kattstatyerna, gått på bion "cloudy with a chanse of meatballs" och jag har fått fly från div stalkers som blir helt galna när de ser en blond tjej. Vi är väldigt väldigt exotiska här!
Imorgon drar vi mot Niah Caves, tar nog runt 15 timmar minimum....Men det blir det värt!

Ok, av ren snålhet har jag inte vart på internet då det kostar skjortan på koh tao som har internetkartell! Så nu blir det uppdatering igen.
Tiden på koh tao försvan som alltid alldeles för fort.

På mitt frsta fundive så fick jag en asrolig britt som DM som hade hört att hajarna var tillbaka på chumpon pinnacle så vi drog dit på hajjakt. Inga hajar blev det men bluespotted stingrays, jellyfish, barracudas och hela company fanns på plats och vi gick ned till 28 m: helt underbart! Jag och en eng tjej fick dyka tillsammans då jakob var odykbar och hon var jttetrevlig. Vi simmade ut och snorklade också och blev omringade av massa parrotfish som mkt nyfkna.
Jag fick inte se några hajar på de andra dyken heller och hade gett upp då vi drog ut på båttur runt hela koh tao med hanna och koko och 4 andra pajsare på snorkeltur. På första stoppet shark bay(där vi alltid badar) simmade jag iväg en bit och hittade en angelfish som jag flöt och tittade på då jag såg en stor triggerfish simma omkring(känd för att vara aggressiva och jag hade inga fenor men är förtjust i mina tår) och började simma tillbaka mot båten medan jag höll ett öga pa den. Helt plötsligt har jag en haj framför mig! Triggerfish bakom, haj framför! Vad gör man? Slutade simma och bara flöt pa ytan och kikade på hajen. 1:a tanken var: shit vad coolt! 2:a tanken var: shit, vad stor den r! 3:e tanken var: ehe...hoppas den inte är hungrig... Men det var "bara" en reefshark och de är väldigt lugna och äter bara småfisk. Den brydde sig inte om mig och simmade lugnt under och förbi mig. Vaknade till liv igen och började simma assnabbt upp till båten, hoppade upp med snorkel på och mantrade: "jagsågenhajjagsågenhajjagsågenhaj" tills jag var säker på att alla hört det. Sen lugnade jag ned mig lite.
Så jag fick äntligen se min haj! =)

Annars så brände vi oss hela bunten rejält ,som vanligt(i alla fall när det gäller hanna och mig), och gick och ojjade oss och såg ut som polkagrisar. Efter 2 nätter med yoghurt som bodylotien var det bara hallonvarning på färgen.

Sen var det dags att säga hejdå till koh tao(men jag kommer tillbaka, det vet jag) och hoppa på nattbten till surrathani och vidare till Malaysia. Efter 29 h var vi äntligen framme i Kuala Lumpur och vi har nu lokaliserat oss hyffsat bra. Jag älskar den här staden! även fast de stirrar så mkt... Har fått vart med på ett till kort med en indisk fam som stirrat på mig ett tag i kassakön och till slut frågade om de fick ta kort. Visst,visst!
Det är som om vi har stämpel exotiskt djur på oss! Men jag blir inte så trackasserad när jakob är med så det är bra! Jag håller hororna borta från honom och han ser till att jag inte blir trackasserad. Perfekt!
Massa shopping har det blivit och mer blir det.

Idag åkte vi till Sunway lagoon pa vattenland och nöjespark. Kul med vattenkanor och svalka men det var lågsesong och nöjesparken var till mesta delen stängd och fr dåligt betyg.
Vi lyckades först gå av fel men kom till slut fram och när vi skulle hem hittade vi ingen busshållplats och fick gå 30 min innan vi fann en! Det är vår resa i ett nötskal....Ungefär som igår när vi skulle till petronas towers, var ute i god tid, kom dit men hittade inte billjettsalget! Irrade runt i 1 h och när vi fann det var det fullt! Jaha..skit samma tänkte vi och försökte hitta central park ist...men hittade inte det heller! Visade sig senare att det var rakt utanför petronas och att vi gått förbi det....! Hm..hittade det ju till sist i alla fall... Kikade inne i snobbgallerian som hadde svenska priser och shoppingdjvulen tog tag i mig och jag var glad jag lämnat kortet på rummet! Sjukt vad billigt det är...och att dom anser att det är dyrt här...och all man själv blir så snål...

Det var allt denna ggn!

Resan tog en helomvändning. Vi drar tillbaka till thailand och drar till Koh Tao kom vi fram till.
Så efter 3 dagar i galna bangkok satte vi oss på nattbussen och blev utsläpade från den av vår ettriga busschauff ör. Sov 4 h på ett golv innan båten till koh tao gick. Jag var så trött att jag inte ens spydde eller blev illamående!
Halvgroggiga och utan tidsuppfattning var vi så äntligen tillbaka på vår paradisö .
Lite mera hus men inte överdrivet mkt har hänt här sen sist(tack och lov!). älskar feelingen. Det är så avslappnat.

Jag har hållit allt hemligt från hanna också som sänt mer och mer desperata meddelanden till mig om varför jag inte hör av mig och när vi kommer. Vi såg ingen skymt av henne så tidigt så vi drog till stranden som de bommat för den vanliga vägen för vilket resulterade i att vi hoppade på klippor och vadade i vattnet för att ta oss dit. Jakob trillade i med väska och allt under många svordommar och jag fick bita tungan av mig för att inte skratta. Till slut hittade vi äntligen stranden och fick för första ggn på resan ligga på en vit strand(i princip folktom!) och sola. Vi inhandlade snorkel också så det blir mkt av det i framtiden.
Hittade Hanna på easy bar på hemvägen då hon satt och plockade loppor från easy(den trofasta hunden som eskoterar henne verallt). Trodde nästan att hon skulle sluta andas då hon skrattade så mkt och det var helt underbart att se henne igen. Tänk att vi båda är här nu igen! 1,5 år senar! Ock koko såklart var det kul att se! Han är alltid så glad!

Idag gjorde jag repetition course men en engelsk tjej och fick äntligen dyka igen! Varfr har jag låtit det gå så lång tid sen sist? Jag har vart en dum, snål idiot! Har lovat mig själv att aldrig låta det gå så här lång tid igen mellan dyken.
Det var inga som helst problem att komma igen dock, men jag märkte hur mkt jag saknat det. Tack och lov för bra minne! Ska ut imorgon bitti igen. Packning av utrustning 7.15 p morgonen! Och så blir det fest inne i siaree på kvällen med hannas irländska polare.

Koh Tao är underbart! Bara Jakob får ordning på sina tår så blir allt bra! Har man otur så har man, och han har mer otur en de flesta. Fast thai antibiotika fixar allt!

Ojoj, nu har det hänt saker! Snabb sammanfattning:
Luang Prabang = underbart. Vi drog till Kuang Si waterfall och plaskade och hoppade nedför det i 2 h. Det klart vackraste hittills på resan! Tyvärr fick jag en elak förkylning på köpet som jag fortfarande sliter med men nu är jag hyffsat återställd igen.

Efter LuangPrabang åkte vi guppig bergsväg till Vangvien "tubingparadiset" som vi hört så mkt bra om. Vi fann snabbt ut att tubing i princip går ut på att dricka sig skitfull och sen glida lite nedför floden i gummiringar... Hela fjortismentaliteten kraschade lite med min bild av det och jag blev lite besviken. Spec som det dog en dagarna innan under tubingen(aspackad så klart). Jag tyckte det var ganska oansvarigt koncept.
Men vi gick på vandring i alla fall till en grotta(vi var svettpölar när vi äntligen tagit oss det 6 km dit och sen klättrat de sista 200 metrarna) men jättefin utsikt (och ormar på klätterstigen) och strax nedanför ett jättefint badställe. Tack vare det så blev det godkänt för Vangvien.

Vi har också hunnit med huvudstaden Vientiane som vi fick irra runt i

i över en timme f r att hitta boende. Anledningen såg vi sen vid floden: det var en stor flodfestival 
som hade 25årsjubileum och en massa asiater vallfärdade dit. Det hela liknade en stor karnival med massa 
spelbord och sjukt mkt shoppingbodar.

Jag blev stalkad av en grupp asiater som till slut tog modet till sig och frågade om de fick ta kort med mig. Ganska humoristiskt faktiskt. Jag antar att vi stod ut lite bland alla andra...
Vi hittade också ett scandinavian bakery och swedish bakery så sverige har satt sina spår där också! Ahlgrens bilar, arlaprodukter, leksand knäckebröd och chokladbollar: hela kittet fanns! Men de i kassan hade ingen pejling på vad scandinavia eller sweden var!
Rummet vi bodde i måste ta priset för värsta hittills, det regnade t.o.m in på natten så vi fick klippa upp gamla vattenflaskor och placera ut dem på golvet så att det skulle regna i dem och inte på golvet! Men,men, billigt var det!

Sen kom det storm, tsunami och tyfloner i länderna runt omkring och vi blev lite lätt chockade. Hade vi gjort resan omvänt som vi först planerat hade vi vart i cambodia eller vietnam nu och flytit runt på drivved. T.o.m så dra Laos blev

översvämmat så vi har haft en fruktansvärd tur i oturen. 

Nu har vi funderat om kommit fram till plan B. Omvänd reserutt, stryk ut vietnam som just nu jobbar för att åtreställa sig och hjälpa skadade och hemlösa, ta malaysia och Bourneo nu och spara cambodia sist då de förhoppningsvis är uppe på fötter igen. Jag åker inte hem innan jag sett Angkor, så är det bara!

Just nu är vi i Bangkok och funderar. Man kommer alltid tillbaka till Thailand verkar det som. To be continued.....

Dags for uppdatering!
Vi drog till chang mai(norra thailand) med nattbussen och kom fram kl 6 pa morgonen i sporegn... Hittade en tjej fran nederlanderna och delade tuktuk med henne in till city till ett guesthouse vi sett i LP:n. Framme sa var det stangt...slutade med att vi lag och sov pa packningen i over en timme utanfor receptionen! Under den timmen valler det in mer folk som redan bokat...sa det gick inte sa bra.
Ut i sporegnet igen alltsa, men vi forsokte halla modet uppe och humoret pa topp, "lite regn skadar inte"... Hittade till slute ett asstort guesthouse pa 4 vaningar som vi under vistelsen inte sag nagra andra pa, forutom nar vi skulle lamna stallet!
Chang mai var mkt battre an Bangkok, otroligt mysig stad som vi vandrade runt i. Pa min fodelsedag akte vi upp i bergen, in i regnskogen och akte linbana 20-40 m ovan mark. Obeskrivbart! Hamnade i en grupp med israeler(mkt trevligt folk) och tillsammans tillbringade vi 3 h svingandes fran trad till trad, over hangbroar, ned och uppfor spiraltrappor runt traden osv. Guiderna var galna och verkade tycka att de hade ett hyffsat nice jobb!

Sen bar det av mot Laos, 7 h minibuss resa (dar vi for forsta gangen traffade 2 svenskar!), overnattning mitt ute i ingen stans, leta reda pa mekongfloden och den officiella checkpointen, aka over floden, pappersifyllnad och pass/visumkoll sen 13 h minibuss resa till Luang Prabang! Och nu ar vio da antligen har! Resan med minibussen hit var...annorlunda...upp och ned for berget med mer hal i backen an vag och med 3 chaufforer som sjong med for full hals till deras cd, guppandes upp och ned och kastades runt som bara den! Har snackar vi i samma stil som guatemalaresan upp till bergen....
Kom fram till luang prabang med inalvor som skakats loss fran deras plats men valdigt nojda att antligen vara har! Vad jag kan saga om Luang Prabang ar: avslappnat, vackert, helt annorlunda fran thailand och helt enkelt underbart! Har atit frukost vi mekongfloden varje dag och vandrat runt och tittat pa allt. Ganska litet stalle men helt perfekt. Hyrde cykel idag och trampade pa som galningar uppfor bergsbackarna under hejjarop fran de bipasserande i tuktuk....kom till slut fram till ett vattenfall, inte det vi skulle till men vattenfall i alla fall, dar vi tog en valfortjant paus. Imorgon ska vi nog till en grotta och hitta nagonstans att bada for det ar galet varm!

Tacktack alla som grattade mig pa fodelsedagen! Det var en minnesvard 21-arsdag!

Nu hoppas jag att det gar igenon denna gang da det forra gangen blev stromavbrott! ps, inga bilder det gar for segt!.ds.

Nu är man tillbaka på  thai-mark igen då !
Resan tog ju kortare tid än oslo-bjästa så  det var inga problem. Vi kan ha råkat sitta lite fel vid gaten och pratat så att vi glömde tiden lite och var näst sist ombord...men,men, varför stressa? Hade vart lite taskigt bara att missa flyget det första man gör....
Mellanlandade i Helsinki (!) och skeppades hit med finnarna till bangkok. Tillbaka på Khaosan Road är det lika kaosartat som alltid. Men helt underbart ändå! äntligen är jag här i värmen!
Eftersom vi inte har planerat alls så har det blivit intensivplanering nu, vi tycker förvånandevärt lika så det har inte vart några problem. jungel blir det, apor, vattenfall, dykning, massa länder om vi hinner trycka in allt! 3,5 må nader kändes långt men nu märker vi att det blir tight om tid!!
Vi är strandade här tills imorgon kväll då vi får våra visum till Laos och Cambodja. Planen ser ut : 2 ve Laos, 3ve Vietnam, 2 ve Cambodja sen kho tao och dykning, sen malaysia. Något sånt men allt kan ändras!

Var på tur igår till the temple of dawn, helt underbart! Varmt som bara den men värt promenaden (som blev ganska lång för att vi gick en omväg, vi gick inte alls vilse...inte alls...). Utsikt  over hela bangkok när man klättrat upp för alla trapporna. Bilder kommer senare!
På vägen hem kom monsunregnet och ja...vi blev ganska dränkta. Sånt hör ju till!

Var in till MBK idag till "riktiga" staden, dit alla som har det bättre ställt shoppar och fick hela tiden påminna varandra att vi ska resa massa och inte shoppa nu! Med 7 våningar så var det lite att se!

Planen är att komma in i Laos den 18 sept(min födelsedag!) och då  börjar äventyret på  riktigt!