resväskan är för liten, prylarna överallt och vart är mitt körkort???

Operation få ner allt i resväskan = omöjligt.
Vad har jag egentligen i den?? Jag förstår ikke...det värsta är att jag sänt en resväska hem med emelies familj - och den var fullproppad. Om jag sätter mig på väskan och binder ihop den med spännband kanske det virkar. kanske.

Igår ringde emelie hem: vi ska ha husvisning om 10 min!!!! Är det städat??
Ehh..nej...det var det ikke. Jag fick världens panik och bara sprang runt och föste in saker i skåp och under soffan osv. Sen kom resten av dem hem och sprang runt som galningar de också. Anette sprang ut med alla sopor, hanna kutade in i sitt rum och täckte alla saker, emelie sprang in i deras sovrum och kastade in allt i garderoben och försökte stänga dörrarna. Vår dammsugare virkar ikke och det är hybelkaniner överallt så vi la mattor över hela golven och precis när det var färdigt kom familjen som skulle titta på det in. Vet ikke riktigt vad de tyckte om det.......Är det noen i norge som vet vad framförhållning betyder?

Nu ska jag fortsätta packa. Det känns ikke lika sorgsamt att lämna Bjorli nu för jag vet att vi alla kommer att ses igen - i ca 6 uker i Thailand. En välbehövd semester för oss alla.

Så kl 23.45 imorgon kväll kommer jag fram. Ska som sagt stanna hos mormor ett tag men jag finns i sverige i alla fall.
Vi syns snart!!!

nok er nok

Last day at work! De siste dagarna har jag och hanna vart riktigt less på stället vi kallar vår arbetsplats. Vi är i en liten svacka där vi ogillar alla ocharmiga människor som ska ha och ha. Förhoppningsvis går det över..noen gång..... 
 
Emelies fam var på besök över helgen. Det första jag såg och hörde när jag vaknade på fre morgon var emelies mamma: hallå, skulle din mamma hälsa på i denna skitiga stuga?
Nej..hon skulle ikke liva in innanför tröskeln ens...
svarade jag helt ärligt. Det värsta var att vi hade panikryddat bara några timmar innan de kom. Det går aldrig att få det riktigt rent här.
De var alla akkurat som de alltid har varit och alltid kommer förbli och i vår lilla stuga bodde vi så 7 pers i 3 dagar. Jag har alltid tyckt om hennes familj, de är så uppfriskande ärliga och rättvisa.   

Vi jobbade sista helgen tillsammans hanna och jag och vi ville bara stänga skiten och resa hem till farmbakken för myskväll. I stället satte vi igång fågeldansen på högsta volym i köket och dansade lös som galningar. Mitt i det kom benjamin in -  såg litt osikker ut och spörde: er det travelt?! När vi gick ut till kassen sen satt det 7 guttar och stirrade på oss, tydligen såg man in i köket. Ja,ja; det bjuder vi på!
Sa hejdå till jakob och sen till illse. Jag är helt avtrubbad nu av alla hejdån, jag tror jag har stängt av känslomässigt. Ur funktion för tillfället.


Idag jobbade jag sista dagen, magnar kom aldrig på jobb och både anette och hanna var fri så det var bara jag och emelie på jobb. Det var ikke så travelt om man sier så. Vi sprang mest runt till varandra och snackade, det fanns faktiskt ikke noenting att göra som vi gidde starta med. I stället snackade vi för första gången på allvar sen jag kom hit. Jag hade glömt bort att vi känt varandra så länge. Vi har känt varandra sen vi var små men vi har ju ikke umgåtts så himla mye - 3 ggr om året kanske, trots det har vi fortfarande kvar varandra. Sist vi sågs var för nästan 2 år sen när jag var sjuk. Det har skett en del sen dess. Så tiden emellan tog vi igen idag. Vissa saker föll på plats idag och jag tror att jag vet vad jag ska och ikke ska göra den närmaste tiden.

Senaste nytt: jag skiter i england, fick arbetsavtalet med alla detaljer; 60h arbetsuka med månadslön på 7000sek. Nej tack! Drar till thailand i stället den 21 april och blir borta hele maj. Norge-familjen ska ha reunion i Thailand. Separationsångesten blev för stor. Vi trenger alla litt semester. Dykning i Thailand 3 uker sen kanske surfing i Bahli!!!
Ny problematik: finna jobb i sverige över sommaren. Ringde min chef i sverige: åsa....ni behöver inte möjligtvis hjälp i sommar??? Jo, det behövde dem men jag kan inte lova dig heltid, bara som förra sommaren ( då jag till slut jobbade 5-6 dagar/uke...) Senare samma kväll fick jag ett sms: du råkar inte vara i sverige på tis och kan jobba? Kunde ikke låta bli att skratta, det var så typiskt åsa. Men de kanske byter ägare i juli så jag har prel bara fram tills dess. Kanske drar till oslo då eller vad säger du sandra svensson? Har bestämt mig för att dra med bästa vänninan om hon nu kan slita sig fra pojkvännen en eller två månader. Jag misstänker också att lilla hanna kommer att dra sig till oslo i sommar, vad vore sommaren utan henne?


Blandade känslor

Gårdagen var perfekt.
Solen sken och det var så oerhört vackert här i Bjorli. Jag fixade biljetter till Island of Strak (efter ca 2 ukers krångel har jag äntligen hittat flyg och färjor som matchar varandra) och sen promenerade jag till skisentret. Var dock tvungen att stanna på Bunnpris och köpa cigg till mrs nikotinberoende innan. Helt emot mina principer så gör jag det. Fan, jag må verkligen lika henne. Kännde mig tvungen att tillägga till killen i kassan att det ikke var mina (ja, jag vet - jag beter mig som om jag vore 12).
 På skisentret mötte jag upp resten av "familjen" och vi satt ute ett tag och bara hade det bra. 
Kl 3 fick Hanna fri och vi gav oss ut på en 8 km runda på ski. Alla som känner mig vet att ski ikke är min grejj....Jag tror jag trynade mer än vad jag stod men noen må ju stå för underhållningen! Vi kom till ett kjempefint ställe där vi tog en pause samt mobbade hanna litt och slängde snö på henne. När vi satt där kände jag att jag kunde ha stannat här mye längre. Vi har det så bra här, varför må det ta slut? Samtidigt vet jag att det är bra att det tar slut när det är som bäst för då har man bara de fina minnena kvar men det gör ändå ont att tänka på det.

När vi kom hjem så lagade jag, hanna och Aske middag. Vi hade ikke noe rent vann och vi vågar ikke laga mat på kloakvann så vi kokade riset på kolsyrat vann med persikasmak......Nei, jag åt ikke av det.
Hanna fick ett ryck och ville at vi skulle sitta vid bordet och spisa "finmiddag". Ja,ja, whatever makes you happy. Det var ju Askes sista middag med oss så vi trängde ihop oss i vårt lilla kök(som jag har spist kanske 2 ggr i) och hade det koseligt. Jag lurade i Anette "gröna jävlar (= brytbönor) som jag gömt i grytan. Sen blev det film som seden bjuder. Pulp fiction är en mye bra film.
Väldigt trevlig dag.

Idag kunde jag ikke sova. Vaknade tidigt och bestämde mig för att promenera litt innan jobb. Sen satt jag på verandan utanför skisentret och funderade litt. Det är så mye som rör sig i huvdet nu.
 
Hanna och Aske stod på brett hele dagen, ibland kom de in och tog en öl och jag såg en massa mardrömssenarion framför mig hur de körde in i träd och allt dyligt men som tur var skedde ikke det. Men en blodig läpp blev det....  


Sen blev det dags att säga hejdå till Aske. Jag hatar att säga hejdå. Tror att jag saknar förmågan till det. Det blev ett jobbigt och utdraget hejdå. Han har blivit en del av vår lilla familj och bott hos oss hele denne uken. Han fick halsduken som jag stickat - då må han huska oss.
När vi kom hjem kändes det tomt.
Näste uke är det jag som reser, men jag vill ikke. Jag gidder ikke skriva mer, ska kika på en morsom film för att bli glad igjen. Noenting hjärntvättande helst.


Sammanfattning av påskeuken

Nu är det slut - nu kan vi äntligen sova. Fra och med igår var påsken över. Den kan sammanfattas med följande: 
Antal jobbade timmar: 80.5
Antal timmars sömnbrist : otaliga
Antal mentala psykbryt: ca 3 om dagen(per ansatt)
Antal otrevliga människor: alltför månge
Antal roliga männsikor: som tur var månge
Antal försvunna wienerbröd, ostskivor, ciabatta och div annat fra köket - vi vet att ni tog dem - köp eget era jävlar!: helvetes jävla många 
Antal irritationsutbrott pga ovan: ca 14st 
Antal citat: tilräckligt för att fylla en hel bok
Antal bränder i söppelcontainern: 1
Antal ryggskador som kräver ambulanshelikopter: 1


Allt som allt kan man si att påsken var hektisk...att det är skönt att det är över....att vi har fått tagit en hel del massa skit men att vi samtidigt har haft så sjukt roligt, att det var tur att vi hade varandra och att vi på 8 dagar dragit in en hel månadslön. 

De sista dagarna gick jag på autopilot, jag var som en uppskruvad duracellkanin på hasch. Jobba hele dagen på kafeterian, springa till hotelet, servera mat och sen stå i baren till 2.30 -3. Hjem, sove och på jobb igen kl 9.30. Obserevera att jag går till jobb - annars hade jag aldrig klarat mig igenom denna uke. Hanna - I don't know how you survived!

Värsta dagen var nok torsdagen på hotellet, då var allt helt gal. Men vi hade också en spännande långfredag - då magnar ikke trodde att det skulle bli mye och det ikke var några ansatta på plats. Det bara välde in folk och det var bara jag, illse och Hanna i kafeterian (jag räknar ikke med cecile för hun är 13 och stod mest och skrubbade samma fläck på diskbänken i 4 h, och jag könner henne faktiskt....) Som tur var har vi haft Anette som hoppat in och hjälpt oss men sen har hun ju skitimer och då må hun gå vilket skedde på fredagen då jag helt plötsligt - i allt detta kaos- finner att jag står helt alene inne i kafteterian. Illse hjälper Hanna vid utegrillen och jag står själv inne dagen då vi sålde för 31 000....hur skedde det??? Jag får göra jobbet som vi vanligtvis är 3-4 st som gör. Först får jag litt lätt panik men sen blir det ett litet uppehåll eftersom det är noen som stoppar upp kön genom att vara långsam och då bara tog jag in allt elände och tänkte : ja, det är ju ikke så mye att göra åt detta, jag får ta det med ro, sen hamnade jag i ett zen tillstånd och bara körde på utan stress. Kände mig väldigt harmonisk. Hanna berättade att hun kom in asstressad och får syn på mig som står helt alene i kassen med väldigt lugn min och med kö ända ut i backen. Jag husk faktiskt ikke så mye själv av dagen. Fick ett spörsmål av en kunde: Men är du helt alene?! Kikade bakom mig och svarade : ja, det verkar så! 
Noengång ibland ser jag en asstressad Hanna komma kutandes och muttrar: bröd! Pölse! Enkroner! Och kutar i panik fram och tillbaka för att finna det hun trenger. Hon har flippat ut en hel del denna uke, Hanna blir väldigt underhållande när hun gör det. Tack vare hennes galenheter har vi tagit oss igenom denna uke med en massa skratt.

Helt sykt har det varit i alla fall. Vi har haft ett x antal skrattsammanbrott, en morgen låg vi på golvet och skrattade/grät när en kunde kikade ner och undrade vad vi gjorde, nei, vi ligger på golve och skrattar lit - ohjaaa...samt ett litet leende fick vi till svar. 
Hotellet har gått fint, det är ikke samma stress som kafeterian med undantag fra baren(där jag och Hanna ikke får servera sprit pga norges dumma jävla regler...) men vi har bivit så avtrubbade nu så det har gått fint. Man lär sig att hantera fulla människor rätt fort - de är ganska enfaldiga

I måndags blev det hjemmefest, vi jenter + Aske. Irish, musik, vin och öl, massa prat och tull - som det ska vara. Var dock så trött och skulle på jobb dagen efter så jag gav upp vid 1 och sov som en död. 
Det blev en repris igår också fast med annanasbrus i stället....

Lit citat fra uken: 
Linn! Allt går gal! Burgarna blir kol och det är kjempemye folk, gå ut och tjoff,tjoff, - du vet!(panikslagen Hanna)
Jag vill döööööööö!!!!!! (hört fra i princip alle denna uke)
En chips med pommes (trött jag)
Nei vi har ikke ketchup - men du kan få dressing i stället (en trött Hanna som pekar på en äcklig dressinghink som stått där i otaliga timmar)
Nei vi har ikke ketchup, det är därför det står en lapp där där det står: tomt for ketchup....(en mye irriterad jag) 
Va?? Kostar den så mye!!! Ja, velkome to Norway (Jag)
Vi har ikke noen tequila for i helvete! (Irriterad Aske till full kille i baren, varvid killen bestiller en annan drink med tequila i.....) 
Kaa? Drinkar? Nei, men jag kan göra en öl om du vill. Är ikke det bättre? (jag och Hanna i baren efter att ha fått nok av att skicka alla kunder till Emelie och Aske)
10 minut! (jag)Eh...jag tror hun spöre efter toaletten..(kunde) ohjaaa....
Numer to!!!! (ropar ut nummer i microfonen)
Asgarv. Vaddå??? Gå på do då! 
Hun röker ikke, hun driker ikke - selfulgelien er hun narkoman! Anette och Aske lurar på vad som håller mig igång


Idag är jag fri, vi ska stå på långrenn och sen ska jag sova - kankse, blev väckt(fast jag var redan vaken egentligen) av Hanna som kom in i rummet med en möglig ost(?) som hun funnit i kjölen.  
 


Total kaos

I måndags började kaoset men det var ikke förrän igår som det drog igång på alvar. Våra kära danksa skiinstruktörer som ikke tar några timmar är tillbaka igen och vi är uppdelade: farmbakken mot danskarna. Det har blivit en hel del irritationer och på kvällarna sitter vi hemma och spyr galla över dem. Men det är ikke så långt kvar nu och de är ju snälla på sitt sätt, innerst inne.
Vi har konstant kö i 4 h och häromdagen bjöd hanna på en del roliga repliker som: jag funderar på att åka hem; NU, och jag vill dö! Det säger nog allt.
Dessutom jaobbar vi från och med igår dubbelt på hotellet också. Jag tror aldrig jag har varit med om något värre, på slutet var vi så slitna så vi bara skrattade åt eländet och halvt ignorerade eller skrek på alla fulla jävlar som bråkade. Här i norge får man ju klappa till dem om de är oförskämda och tafsar och det kan nog hända att vi gör det om det fortsätter så här!
Så igår jobbade vi 8 + 8 h. Kl 2.30 när baren var stängd satte vi oss alla i köket och spiste middag....och snackade allmänt skit om människor. Hanna fick lite psykbryt på slutet och skrek på kunderna: ska du gå hem eller??Va? Ska du gå hem?
Jag fann Aske vid diskmaskin: "Take me out from this madhouse!". Monika sprang runt och var stressad akkuratt hele kvällen, Emelie såg ut att bara vilja åka hem och jag fick ut mig att jag hatar människor.

Allt som allt var det en helt sjuk kväll, Normänn kan ikke dricka, speciellt ikke på påsken, då är de helt galna. Vi fick ju bra dricks då, och 100 % betalt, och tillsammans har vi ju kul - så det var väl värt det? Jag vet faktiskt ikke, men idag blir det samma visa. På söndag är det över, då försvinner allt folk, vi ska ha hemmafest  och sen ska jag sova en vecka hade jag planerat.

Glad påsk allesammans!


Bjorlis 5 arbetare

Ja, jag vet ikke riktigt vart jag ska börja....
Har jobbat sykt mye. Fre fm. på kafeterian en h efter att jag slutat där började mitt kvällspass på hotellet á la servitris och bargöra till kl 2.30. Upp och öppna 9.30 på kafterian, jobba till stängning, en halvtimme senare började jobbet på hotellet till kl 3. Upp och öppna kafeterian kl 9.30 och jobba till stängning......
Denna helg har jag sett exakt samma människor konstant i 3 dagar. Jag har serverat dem mat, öl. mat, öl, mat, öl, mat....De tycker att det är lite roligt att det bara finns typ 5 arbetare i Bjorli som jobbar dygnen runt på helgerna. 
Alla tycker också att det är kjempekul att man är svensk : men er du svensk!!!! får man höra ca 5-6 ggr per kväll. De enda man kan lura att man är norsk är svenskarna....det brukar jag roa mig med på kafeterian.

Hanna jobbade med på lör kväll/natt och det blev en intressant fm på kafeterian eftersom vi båda var rätt slitna. Det bjöds på allmänt flum, snöbollskastning och tappade av saker för att ta sig igenom dagen. Kankse ikke så merkligt efftersom vi bara fått ca 3 h sömn och när vi kom hem mitt i natten var det låst och vi var tvugna att ta oss in genom altandörren - som var gömd bakom 1.5 m snö som vi först fick skotta bort (eller ja, hanna skottade, jag fann spaden....) och sen åla oss in genom glipan som vi fick upp. Sen satt vi övertrötta och spiste apelsin och jag glömde bort att Hanna snackade svenska och började överpedagogiskt göra scharader och gester när jag skulle förklara saker tills vi kom på vad jag höll på med.  


Denna vecka är rätt fullspäckad också. Vi jobbar kväll mån-tors på hotellet, jag blev kvar til 22.30 ikväll men det är rätt lugnt. Det är noen kurs/läger för folk med Downs syndrom så de har poppat gärnet till musik med sina alkoholfria drinkar och pepsiflaskor - störtsköna människor. Aske lät mig gå hem så nu är han kvar där alene - stackarn.
Sen så lagar vi lunsj till 18 pers på kafterian mån-tors (vi jobbar varannan dag denna uke eftersom det är så "stilla" vilket det ikke är) så det är lit att fixa med....Hanna har lit ångest över att hon ska laga omelett til 18 pers imorgen men jag tror det går fint, själv gjorde jag paella och Magnar bara drog iväg hem en sväng så jag blev helt alene på skisentret och då så kom det så klart folk som skulle hyra ski och jag höll på med riset och det blev lit travelt...men, men, det löste sig fint. jag hamnar alltid dock i sådana situationer, varför just jag?? det har jag lurat på månge gånger. Jag gjorde ett stand in i köket idag också på hotellet, norrmän är allt bra knäppa.

nej nu ska jag försöka sova lit, trots att det stormar som toligt ock mina gardiner i rummet fladdrar pga detta. Gonatt! Kommer hem den 4 april på kvällen, och så ser det ut som att jag drar igen den 17 eller 18 till engelska kanalöarna!  

     denna fina utsikt har vi


Noen som har nr till anticimex?

Dagens äckelfaktor:
när jag går in i köket för att koka te kryper det en skalbagge stor som en 5-krona längs golvet. Blä. Då må det vara skickligt skitigt...
 
Dagens rolighetfaktor:
1.norrmännen har ikke färskjäst i affärena eftersom de då bara bränner hemmagjord sprit på dem 
2. vi har bevittnat vägsyltar där det står: "farts dempere"
3. på mjölförpakningen står det att mjölet kan torka

snö,snö,snö

Jag vet ikke hur jag ska förklara hur mye snö det faktiskt är här! Det är helt sanslöst mye, våra fönster syns ikke för all snö och vi kan ikke få upp terassdörren.
Igår när emelie hoppade i snön fastnade hon och vi var tvugna att slänga åt henne en spade så att hon fick gräva upp sig!

Igår kunde varken jag eller hanna sova, hon var upp och sen när hon gått och lagt sig var jag upp, jag tror vi gick om varandra hela natten! Sen så var vi upp rätt tidigt i morse för ingen av oss unde sova. Vi släppte in Yoggi boy hos oss och busade med honom, sen diggade vi till anettes och emelies väckarklocka: den danska versionen av lejonkungen som de ikke vaknade av. Det slutade med att vi 30 min innan de skulle börja bankade på deras dörr;  "30 MIN TIL JOBB!"  "ja, vi vet det!" kom det som svar - en helt vanlig morgon alltså.

Vi skjutsade dem till jobb och duschade, sen gav vi oss ut på en roadtrip till Åldalsneset för att se på människor och affärer samt digga ,musik på högsta volym.
När vi skulle hem kom vi ikke upp för bakken och (Hanna)var tvugna att ta på snökedjor på hjulen (medan jag mest stod och glodde som moraliskt stöd). Dessa snökedjor åkte sen av när vi skulle hämta emelie och anette från jobb och vi var tvugna att stanna mitt i vägen och sen ta oss in på en sidoväg och försöka få av dem igen. Under mye svordomar kom de sen av  men då blev de ju genast ett till problem: hur ska vi komma upp för bakken igen??? Ja, det gick ju ikke. Vi fastnade och emelie tog ratten och försökte backa ner, fastnade och vi fick möte av hyresvärden som vinkade glatt och trodde att vi parkerat så att han skulle komma förbi. Efter lite påputtande av Anette kom vi lös och kunde backa ända ner och sen kom vi så upp för hela bakken, hem igjen. Home sweet home.
Tittar nu på hitta nemo och jag har eldat så att det är 30 grader här inne, triv som fisken i vattnet!!
Imorgon ska jag jobba dubbelt igjen, och på lördag...det blir goy.

Pratade med sandra igår, saknar henne kjempemye! Men hon stöttade mig(som alltid) om engelska kanalen jobbet. Riktiga vänner behöver man ikke träffa så ofta,fasst man vill, de finns kvar ändå och är densamma när man väl träffas igjen.

Lägger upp lit bilder från dagen så att ni kan följa våra bravader.


Bjorli saves Harry Potter

Ha,ha, snacka om att vara på rätt place vid rätt tidpunkt. Här på lilla Bjorli mitt ute i ingenstans i Norge har det varit ett filmteam från den nya Harry Potter filmen och filmat. Det var tydligen våra 6 m snö och folktomhet som lockade dem hit eftersom de behövde vyer av snö och skottland inte höll måttet!
Filmteamet var in på vårt senter och hyrde utrustning och magnar blev pr galen och kallade på tidningen varvid han och emelie fastnade på bild, kolla artikeln på länken nedan:
http://www.vg.no/pub/vgart.hbs?artid=504296

Sen har jag ju träffat min kära norge-familj igen efter att ha varit borta i princip 2 dagar på  jobb. Det första jag märkte var att hanna klippt sig och färgat håret, när skedde det??
Vi hade movi-night (as usual) och aske kom också. 5 trötta och sönderarbetade sesongare + film + playstation +rödvin = underhållande kväll med mye skratt, stretchíng, kastande av mat och diverse andra saker och allmänt tull. hanna och emelie droppade av runt halv 1 och vi andra somnade i princip i soffan och gick och la oss inte så sent efter det. Vi har det så himla kosligt här och jag vill inte att det ska ta slut. Dritt också att det snart är över, nu får vi göra det bästa av tiden som är kvar. 

Tänkte också passa på att skriva att jag kommer hem den första veckan i april, för att sen åka igen den 17eller 18 april till The Island of Starke, en av de engelska kanalöarna. Jag har fått jobb på hotellet där som servitör/hotellmedarbetare och är kjempeglad men samtidigt lite rädd över vad alla där hemma ska känna över det. Ska ringa Sandra idag och berätta, hoppas att hon tar det bra, mest av allt skulle jag vilja ta med henne dit men det går ju ikke. 
Jag länkar till den hemsidan också: 
 http://www.hotelpetitchamp.co.uk/
Vilket år detta kommer att bli!

Lite tankar bara

Igår och idag har jag funderat lit. Speciellt idag efter att mamma ringt.
Jag trivs kjempefint här i Norge och vi är som en enda stor familj i vår lilla fjällägenhet men det håller på att ta slut. Det är nästan bara en månad kvar och vad händer sen? Jag har sökt massor av jobb men har kommit underfund om att in´get av dem är i Sverige. Det är inte så att jag inte vill komma hem, det är bara det att jag inte är redo än. Så fort jag kommer hem kommer jag att bli stressad inför framtiden och är rädd att jag fastnar hemma. Jag vill resa, se saker och träffa nya människor, jag har blivit så inspirerad av alla säsongare här.
För man ska väl utforska världen när man är ung?
samtidigt får jag dåligt samvete för alla er hemma som jag har lämnat och som jag inte hör av mig till.
Jag sakar mina vänner och min familj där hemma fast jag aldrig hör av mig. Det är bara det att det händer så mye nytt här och jag kan gott erkänna att jag aldrig varit speciellt bra på att hålla kontakten. Jag är väldigt kluven på om jag ska komma hem eller inte. Det finns så många som jag vill och behöver träffa, innan man vet ordet av så är det försent och man kanske aldrig träffas igen, det är sådant man kommer att ångra resten av livet.
Jag släpper ämnet nu för jag kommer inte riktigt fram till något.

Denna vecka existerar det inga människor på Borli så jag fick tipset att ta med mig en bok till jobbet imorgon! jag tänkte poppa musik och dansa på borden om jag får under 500 nok i kassan.
Ikväll åt vi taccos och tittade på film(för ovanlighetens skull.....). Vi bjöd hem Aske, vår danske stand-in på kafeterian och det har varit göj. Vi har tittat på massa ski och snowboard missar och skrattat så vi gråtit åt dem! Sen såg vi på 21 gram och jag skrämde livet ur Hanna på slutet av filmen, väldigt underhållande men jag misstänker att hon kanske ger igjen...

För övrigt ser jag jättefram emot planerna som jag och Elin håller på att smider, vad som än sker iframtiden så blir dessa av i alla fram!
Sen så måste jag tydligen finna vanskligare norska ord för det förra blev ju avslöjat direkt! Jag hade faktiskt mye funderingar över detta ord och trodde faktiskt ett tag att en person hade en sorts kaniner under sin säng! 

krossade koppar och sprutande fritös - helt vanliga jobbdagar

Så har ännu en helg gått och som vanligt bjuder dessa på mye kaos och tokigheter på jobbet! Lördagen var kjemperolig men allmänt kaosartad; jag blev nästan instängd i frysen då det rasade massor av pölsebröd över mig, våran norska glädjespridare drattade på ändan medan han balanserade 2 fulla brett med kaffekoppar och alla förutom en kopp krossades med ett jäkla liv, Hanna lagade de fulaste pölserna jag någonsin sett, Ragnhild tinade upp rejält men kunde inte jobba alla helger "ettersom jeg ju måtte vare full noen gång!", Anette joinade oss i köket och lyste upp tillvaron med sin norska humor och vi slog sälgrekordet i kafeterian för detta året!
Stämningen var på topp igår men idag var det en märklig och stilla dag, med lite spänning på morgonen dock! jag och Hanna var själva på jobb och alla människor har försvunnit från Bjorli, kanske pga att vår fritös höll på att explodera frityrolja över oss alla. Oljan började koka, sen flög det upp bubblor och det började skvätta olja och låta och jag och Hanna slog av den och sprang så långt ifrån den som vi kunde. Men den slutade inte så då hämtade vi Magnar som satte ett lock över den men då började locket skaka och jag var tvungen att ställa en gryta på den för att locket inte skulle flyga av. Minst sagt spännande. Med lite handledning fixade jag det när oljan svalnat och så var vi igång igen. Har mest varit som en zombi på jobbet då jag bara sovit 2 h i natt, osamanhängade....

Nu är jag inne i andra andningen och har just kommit in från att alla vi har hoppat i snööhögarna ute. De säger att det har kommit 3-4 m snö och efter att ha hoppat och sjunkit ner i denna snö så kan jag garantera att detta stämmer.  

Jag har hittat veckans norska ord också: Hybelkanin
Det kan ni där hemma få fundera på vad det kan betyda, Ledtråd: på svenska är det också ett sammansatt ord men då är det ett annat djur som är inblandat. Och vi har haft rätt många av dem här i vår fjällägenhet.


Möte med affärer och människor utan skidkläder

Idag har jag haft fri dag (igen! 2ggr denna vecka!) och emmelie och anette var också fria. Det var skitväder (stormvarning) så vi bestämde oss för att ta en lite roadtrip eftersom man ändå ikke kunde vara ute på långlöpe. Så vi satte oss i bilen och drog mot Molde - en STAD. Jag vet ikke senast jag var i en stad, jag menar en riktig stad, med fler än 5 affärer.
Men det var ikke det som var bäst med trippen utan bara själva resan dit. Det var helt underbart fint, massor av fjäll och fjordar och vi märkte att på många ställen börjar snön smälta och våren komma fram(dock ikke på Borli). Jag satt som en papparazzi där bak och fotade så mye att Hannas kamera la av pga batteribrist., shit happens. Det tog runt 2 h, sen en 20 min färjefärd och så var vi framme. Molde var väldigt charmigt och kosligt, tänk er en stad Ö-vik zise kanske lit större och så vänder man bara blicken från affärena och så ligger det en knallblå fjord där med massor av snötäckta fjäll i bakgrunden - Norge är vackert är det enda jag kan känna.
Ett varningens ord bara om ni drar dit: se upp för elaka minibanker! En hungrig sådan slukade anettes kort, hon tog det läskigt lugnt, jag hade nog fått ett smärre utbrott.  

Har hunnit tänka lite på framtiden också men det är så rörigt allt så jag stoppade tillbaka dessa tankar i den stora lådan jag har för dem, stängde locket, låste den och stoppa undan den igen. jag vet i alla fall att jag ikke riktigt vet vad jag vill plugga till, det står och vacklar mellan 3 olika yrken och jag kommer endå ikke komma in på dem i Sverige(men i Danmark..och i Norge..) pga. att det finns så många som har samma betyg som jag och att det finns för lite platser. Jag vill ju olugga i Sverige, eller? Norge är fint och Danmark är göj fast jag har ju ställt in  mig på Uppsala, jag vet ikke in eller ut längre.

Vi har fortfarande brunt vann, berget av disk har vuxit sig så högt att vi ikke har nåe ren porslin kvar ( och emmelies hår är ganska intressant...)! Imorgon ska vi skeppa detta berg till jobbet och diska det där.

Nu ska jag sova, natt!

brunt vann på bondgården

Tänkte idag skriva lit om vår nya bostad, & jag klagar absolut ikke utan skriver med glimten i ögat för det är ett väldigt kosligt litet ställe!
Varje dag när vi kommer hem från jobbet möts vi av doften av fårbajs - & då vet vi att vi är hemma. Våra hyresvärdar har nämligen en hel lagård full med får och även en häst(fast vi har ikke sett den så vi misstänker att den blivit pölsa). Hanna har ikke dryckit vannet i huset sen hon kom utan klunkar i sig litervis på jobbet för att sen ikke drick nåe alls när hon kommer hem! (försökte förklara att man bara kan ta emot lit i taget , annars kommer det bara ut igen men jag tror inte det gick fram..) Hon säger nåe om att det smakar konstigt & jag tror hon inbillar sig att vannet tar smak av fåren. I alla fall så blev det nå fel igår & numera är vårt vann grun/gult och luktar verkligen fårbajs/giftalger. Vi fick en dunk med vann av vår hyresvärd att dricka så det var ju bra men det löser inte de andra problemen: berget av disk i diskhon som bara blir smutsigare & luktar illa om vi diskar eller det faktum att jag dricker ca 5 liter te om dagen och dunken är på 10...Sen så har jag en inre diskusion med mig själv om jag ska duscha eller ikke. För jag behöver verkligen tvätta håret men om jag gör det kanske det blir äckligare än det är nu? För vannet luktar hemskt illa och det är ju faktiskt BRUNT...men jag behöver tvätta håret....fast vaddå? I guatemala tvättade jag ikke håret på en vecka, i & för sig jobbade jag ikke på ett Kafé heller. Jag får hoppas att det börjar regna igen så att jag kan gå ut och bli avsköljd.  Eller så sätter jag bara på mig en mössa och har den på mig konstant tills vannet är fixat igen.

Igår blev vi uppbjudna/tvingade upp till hyresvärden på Alovera-info; dvs. de försökte pracka på oss en massa krämer & dyl. Stackars Emmelie fick gå upp själv & var där en halvtimme för alla vi andra vägrade gå upp men efter att hon vart ner 3 ggr & desperat försökt fått upp oss fick jag och Hanna (men ikke Anette!) för dåligt samvete & masade oss upp. Det slutade med att jag och Emmelie blev påprackade en varsin muskelkräm - mot div ont. Hur skedde det egentligen? Jag kommer säkert behöva den för jag har ont överallt men vi gick upp dit fast beslutna att ikke köpa något.  Jag tror vi blev hjärntvättade.

Det är min fösta lediga dag idag sen jag kom hit. Gick på promenad & tog lit kort, handlade på Bunnpris(Bjorlis enda mataffär och en av de två "affärena" som finns här - den andra är texaco) & bunkrade upp med gulerot (vi är gulerotsmaffian hemma). Sen när jag kom hem igen slog det mig hur himla skitit vi har det hemma. Det var som om jag tog av mig ett par solglasögon eller något för jag har ikke märkt det förr men nu bara såg jag alla agrressiva dammmråttor som hade invaderat huset och klev på makaroner och knäckebrödssmulor och annat oidentifierbart. Till vårt försvar eller kanske ursäkt så kommer vi alla hem rätt sent och är skittrötta, bara lagar mat, sätter oss i soffan eller framför datorn & orkar ikke göra så mye mer, + att det är mörkt & man ser ikke hur skitit det är! Men nu såg jag det & har röjt hela huset & dammsugit, känner mig mye duktig faktiskt!

Norge i klimakteriet och strumpor i strl 22

Jag ligger i sängen(tänk att jag har en säng efter att ha varit hem- och sänglös i över en månad!), helt slut efter denna hektiska vecka. Jag hänvisar till hannas blogg för de dagar jag inte har eller inte kommer orka skriva:
www.hamalainen.blogg.se . Det är för övrigt henne jag skriver om vare gång jag skriver vi. Vi har nu i över en månad umgåtts i princip 70-100% av dygnet! Hon får mig alltid att skratta så titta in hennes blogg vet ja.

Det har vart hur mye folk som helst på jobbet och igår kväll låg jag och funderade på om jag skulle ta och åka till nått berg, långt borta från all civilisation, och bara vila mig från alla människor. Bara en tanke, men ganska lockande! Skulle dock bli tråkigt efter ett tag så jag kanske drar till Oslo i stället, får se vad som sker....Jag har sent ut så många CV överallt så jag har ingen koll alls på vad som händer efter det här. Fick ett mail häromdagen då någon som hette Emma tyckte att jag lät passande men undrade om jag hade sökt rätt jobb för jag hade skrivit Skottland och det jobbet jag sökte låg i Irland....hoppsan...drog en liten lögn och räddade det ganska bra, tror jag. Det sammanfattar i alla fall hur strukturerade mina planer för de närmaste månaderna är: noll koll.  

Börjar känna mig lätt sliten just nu (har jobbat 10dagar i rad och fler kommer...)men efter denna vecka ska det lugna ner sig, redan imorgon ska jag jobba helt ensam för de tror(?!) att det ska bli lugnt. Hanna är rätt sliten hon också, röd i ögonen och blöder som en gris så fort hon nuddar nått vasst. Hon ser ut som värsta plåsterkvinnan och just nu ligger hon och babblar om att hon tror att hon håller på att bli sjuk och kommer att spy på pommesen nån dag(hoppas inte jag är sär då).

För övrigt så beter sig norge rätt märkligt. Jag tror att det befinner sig i nått klimakterie eller dyligt. Igår var det iskallt när vi gick till jobbet, när vi gick hem var det ganska kallt och idag när vi gick var det snö/regn och blask. Efter 3 min var vi dygnsura och sket i att försöka undvika slasket och pölarna för vi kunde inte bli mer blöta. Vi anlände till skisentret som två dränkta katter, såg huset och värmen och - kom inte in! Det var ingen där...vilket sker lite då och då. Så vi fick snällt ta av våra blöta skor och jackor och stå och vänta tills chefen kom för att öppna och släppa in oss. Vi traskade runt där inne i kafet utan skor och strumpor tills Anette och Emmelie såg oss och lånade ut strumpor till oss och torkade våra skor. Jag fick ett par röda kids-strumpor i storlek 22, assköna och supersöta. 

Lägger upp lite bilder från Bjorli, ska flumma lite och ha filosofiska samtal med Hanna. Natt-natt!

RSS 2.0